3 3433 08693299 7
I Cl, n Cl nät - )
r
I
I
Digitized by Goögle
ELLF.R
FÖRKLARING
ÖFVER
De NOMINA PROPRIA DEASTRORUM, IDOLORUM, LOCORUM, VIRORUM &c/
•> ELLER
Afgudar och Afgudinnoh, Forntidens M&rkelige Personer, Offer och Offer- StUleen , Gamla Sedv&njor, Jättar, Tuoll, Skogs-Sjö- och Bergs-Rän m. in.
Sora
Förekomma i de aldre Finjka Trvll- Runor , Synnyt, Sanat , * Sadut, drwotuxet &c. fanit an brukas och nämnas i dagHgt tai;
Til deras tjcnft.
Sora vela i grund forftä det Finika Sptäket, och halva fmak för Finika Hiftorien och Foeiin,
Af Gamla Runor famlad och uttydd
Af
CHRISTFRID GANANDER, Thomasfon
Fhilof. Mag. dc Saccll.
ÄBOa Tryckt i Frenckellska Eoktryckcrict 1789.
Pu cgtn Bikoftnad.
Digitized by Google
Nec longus patrios labor eft Tibi noflfe Pcnates.
Ovid. Metamorpb. Lii. I: v. 773.
Digitized by Google
F Ö R E T A L.
tra&ion (g) fä til Spräkets , fom fordna lejnadcns öfverens- itämmelfe, (hälft fom det är bevift, at Lappanie bodt f6rut i landet och Finnarne tned dem äro befryndade) bar jag ve- lat forena bägges Mythologie; fanit här och där i detta arbe- te jämföra dem med hvaratidra; och hvareft fke kunnat, äf- ven vifa da och da til den äldre Svcnfka Mythologien, hvareft äfven f6rekomma, om icke famma och lika lydande Mytho- logilka natnn, dock dylika ideer, fom hos de bägge andra; livartil äröfringar, coihmerce och folkflyttningar mätte bi- dragit.
Af alla deffa 3, nu under Sveriges Krono lydande folk- flags Mythologie, kan aftagas och 1 Atteligen flutas til deras Jikhet i tHnkelatt om Religion; at de trodt fjUlens odödlighet och et annat lif efter detta; fom kan fes dä man efterflär Tuoni , ffabmiaimo , Manala , Kipumäki , Kivutar o. f. v.
Man fkulle f6rmoda, at af denna Finjka Mythologicn vinna tillika nägon uplyfning i Finfia folkets hiflorie och gco- graphie; dä här och där anföras fordna Sedvänjor , af hvilka mänga än äro bibehällna, och nägre orter blifua updagade , fom förut värit föga kände.
At denna Mythologie jnä vinna det päfyftade ändamä- let, at uplyfa, famt defs mera trovärdighet och pälitelighet lios Finika vitterhets iilfkare, bor jag til flut upgifva de käl- lor, ur hvilka jag hämtat deffa niirvarande Mythologilka up- lyfningar, näml.
Af OI. v. Dalins och Af Botins Sv. R. hiflorie. Af Björners Brew o m Finn ars, Lappars och Saniojeders urfprung. X X Arch-
(g) De convenientia Lingon Huugaricn cum Lappavien, Pr.cpdc
Ihre, Upfalice 1772. cfr. Dc origine lingon) uin P. il. Pr cc f
Ihre, UpfalicS 1761,
/
Digitized by Google
F Ö KETÄ L.
Auchtopolttatvi Difp. d* Rdigione & origine Fennnorum , ipft/iir 172$. Magtlh Chrift. Er. Lencquists Difp. de Su - prr/Iitiuu? 1'rtffum Fcnnorum — Aboccy Pr af. Pr of. Eloqv. Dinr. (iabr. Porthan, idit. ij$2.
HUkop Agricola , har, fom bekant är, i fina kända rim, nämnt Kiufka Gudars och Gudinnors namn, dem jag ock, eliuru räbräkade, här nptagit.
Finfka fä kallade troll- Runor , fiafva prsefterat mig de flälte Mythologiflte perloners och orters namn, fom förkla- rat fig fjelfve, genom det fammanhang fom i dem träffats.
Hvad jag fjelf fett och hört, har jag med ali trygghet kunnat anföra.
Denne Einfke Mythologie tryckes i qvart-format, för at kunna framdeles biläggas det under arbete varande nya Finfka Lexicon.
Om mine v&rde Landsmän och älfkare af Findc Vitter- het, .kunna hafva häraf nagon nytta, (kali det vara mig en ogemen fägnad.
\
Digitized by Google
M r T H O LO G I A
FENNICA.
Digitized by Google
Digitized by Google
Kongi. Majrts
Tro-Tjenare och Profeflor i
Valtaltgheten och Skaldekonftcn, vid
Kongi. Äbo Academie,
Högädle och V idtbertimde,
Herr Mag. HENRIC GABRIEL PORTHAN ,
%
Hbggunjlige Gijnnarc ! ' •’
M cd hvad berbmvard uit , belcdfagad af de vidftraktafie itijig- ter , Herr Profefloren f bkt uphjfa var Finfka hiftorie, updaga landcts älderdoms minnings-märken , gran/ka, upodla , ti Ihka och fullkomna Finlka Spräket, fanit ftadga defs poöfie, darorn vitna Herr ProfefTorens utkomna arbeten , f om icke allenafi aro kanda och hbgaktada innom eget land, utan ock mcd biijla lojord emot - tagnc och gran/kade af de lärde i Gottingen, London och Pet- tersburg, famt flerefädes ; hvarigenom Hr. Profefloren altfa • »> ’* .. hed-
/
Digitized by Google
hedrat fig Jjelf fin fofierbygd och fina landsmän , fbrjkaffat
vart Finfka Spräk ali aktning.
Utom dcfs har Hr. ProfefToren fatt fine Landsman i en he- römtig medtafian , at upodla och liira battre kanna fit Landsfpräk, fom hartils blifvit jhga agtadt.
Hcrr Profefiorens outtrbtteliga Bref - vaxlingar och tata refor , hafva aäajyftat därlian , at btfrämja et fa lofiigt AndamaL o?ag,fbr min del , har fönr.on, at härmedelft ojfaiteligcn tacka Herr ProfefToren för , tm fnart i ai ars tid, gunfiigt , Ja mmteligcn fomjhri/teligen meddelte underrattelfer och u pmutti r in- gar , at fortfara til Finfka Litteraturens fbnncn.
Denna Finfka Myrhologie, fom til fiörrc delcn är famlad af Hr. ProfefTorens egna Jkrifter , bade trykta och i handfkrift varande , mi g gunfiigt meddelte, garala Finfka Runor, tilcgnas tbrdfam- tnafi hei och hallen Hr. ProfefToren , faforn et vcdermale , hurujag använt Finfka Vitterheten til fbrdel, dc undcrviftingar jag haft aran , at handfa af Hr. ProfefToren.
Tillika utbeder mig ödmjukafi, at detta ma f a blifva til evar- delig äminneife af den agtning, hvarmed hei fbrmon at fr am- härda
Hbgadle och Vtdtberömde Herr Profejforens
aller&dmjukajle tjtnart
Frantzila i Siikajoki Socken och . -
Uhleaborgs Län d. 28 Apr. 1785. Christfrid Ganander .
Digitized by Google
F Ö R E T A L.
infka Mtfthologien 5r, (h väl fom alla andra folkflags, in-. ■*- veklad i mänga mörka fagor och berättelfer om Lan- dets fordna Gudar och Gudinnor, med tillämpningar eller allufioner til naturliga händelfer och borgerliga forr&ttnin- gar, fom behöfva fin utläggning och förklaring, hvilken bäft vinnes af Finjka, la kallade, garnla troll-Runor ; da de jäm- föras med hvarandra, och til hjelp tages andra Nationers , Mythologie (a).
Vara Finfka Runor likna mycket i det Mythologifka eller Fabelagtiga Ovidii JVletamorphofes; fom fes i fynnerhet under namnen Luonnotaret , Louheatar , ^foukatvainen o. f. v.
Väre Finnar voro dock ej enfamma de, fom nyttjat det- ta inbundna fittt, at föreftälla hAga fanningar, om Gud, verl-
)o( den,
(a) Profejf. Henr. G. Torthans Difp. de poiifi Fennica P. V:ta p. 94. — Adde, quod iu plurimis (,1c. Runis Afagicis) Mytbica illa reiu m incunabula, quse narraat, Audio pleVumque indicamur oblcurius y ac Mytbologice ptaeterea prifcce Fennica ratio hodie fcre ignoratur, uude munia & attributa ldolorum Veterum , quo- rum tacpe mentio injicitur, zgerrime expiicantur j ut allufiones taceam ad infiituta & mores Majorum jam antiquatos.
Digitized by Google
den,-defs flcapelfe, naturens kndringar och verkningar, tin- gens uphof, fjälens odödlighet, et tilftänd efter döden i et glädje- eller plägo-rum m. m. under förtäkta ord och i lik- nelfe-tal, fom, för deras finlighet, bättre kunde fattas och, i brift af fkrifkonfl, i vai fammanhkngande Runor, i minnet bibehällas, alt ifrän hedentimma til närvarande tid; utan na- ftan alla Slägter pä jorden hafva klflkat delfa finnebilder och mythifka fagor. — Alla hedningar hade en otalig m&ngd af Gudomligheter.
Näftan alla ting i naturen , dalar , berg , trän , vatn , luft- * hade fin egen välne/ieller, om man fkall la ftiga, Gud.
De jEgijptier,' den Aldfte och l&rdafte nation, tilbädo Ofiris , Ifis, och en dutfägelig hop af apor och andra djur.
Phbnicieme , de ftörfte handlande i gamla verlden, ära- de Baat, Baalfetnen;
CHaldaerne, Bel, Mj/litta;
Perfeme , Mi tiira, Solen och de 4 Eleraenterna , lafoni Gudomligheter :
Sä trodde ock de Araber och Indiatier ; och et talloit antal af Gudar, af llörre och mindre rang, hade de vifajle folkflag i älderdomen , de Grceker och Rornare.
Dock tillade de (Ine Gudar och Gudinnor de Itörfta och gemenalle lafter; lafom, iigtenfkaps - brott, afvund, hämd, ondfka och gruffamhet, fom voro deras vanliga dater, hvilket Homer, Ariflophanes och AEfchincs ädagalagga. Til exempel kan £ftipiters och ^funos äfventyr vara nog tilräckeligt bevis.
Ehuru de hldfle Scribenter, fferodotus, Plato och Arijlo - teles , antaga den AIdre tidens berattelfer för helt fanlardiga och i egentelig mening, och hafva fä trodt dem, fom de be-
... rät-
Digitized by Googl
f ÖRE TAL
rättas; fa hafva dock fednare tiderne anfedt dem för kloka fabler af Bllegorijk betydelje , och de vife hafva gjort dem til Phyfijka eller Moralijka vehiclar , och formerat deraf Philo- fophilka Janningar , klädde i finnebilder och Mythologijka Samu fagor. Zeno, den Stoilka Se&ens ftiftare, var, ioni det fy- ' nes, den förde, fom utveklade fanningen ifrän defs lindor. Cicek. N. D. 7: 14. II: 24. — Närmaft bidrogo därtil de Platoniker , efter Chrtfti bbra i det 3:dje och 4: de ärhundrade, hvilka, til at afhjelpa den infmygunde hedendomen, förvand- lade defle fabler i Allegorilka holfor, fom gömde de högfta fanningar (b).
Jag kan icke nndga, at här anföra nägot af det Hr. Bb- boten och vice Prefid. m. ip. Br. v. Jerusalem i fina Bc- traktclfer bfver Religionens Fbrndmfia Sannitigar , angäende denna fak, (krifver: 2. Del. fid. 15. ”Hvarföre Ikulle Stjer- norna allena vara upfylde af Gudomlighet? Nägre menni- fkjor hafva framför andre la utmärkt h6ga egenlkaper, at de omöjeligen kvmna härdamma af naturliga männilkjor; deras ande made vara af högre art, och de faledes vara en högre Guda afFöda. Efter döden ätertaga de fit rum ibland Gu- darne; dock behälla de altid utmärkt böjelfe för deras förra f&dernesland och Uro defs Skyds-Gudar t. ex. S. Niclas i Ryfsland, w&in&möiken, Ilmarinen i Finland.
Luft, haf, floder och vädret äro i den grofva menni- Ikans ögon, fom icke kknner naturens lagar och deflas ge-, menfamma ändamil, fä mänga färlkilde magter, fom til de- ras verkningar icke bero af hvarandra; bvarföre Ikola ock
)( 2 icke '
Qb) Se Prof. Meiners hifi Dnflr. de vero Deo. p. 162 . fy. Jiim- för Gottfried Less Gefcbicbte von Religion , tr. 1784 i Gattin- gen i %\o. I. Tbeil pog. 90.
Digitized by Google
P Ö R E T A L-
icke de vara fulle af en lika ofynlig kraft? — -Äter igen nye Gudar -- Deras ftorhet är viil fins emellan ätfkild , men de äro (jelfrädande i deras Herrndömen, och made altfa blifva ombedne af Gudar och mennifkor om deras väl vilja. £funo nödgas gifva AloIus goda ord, när hon vil hafva ftorm pä ‘ hafvet, och lofva honom til tackfamhet en af fina fkönafte Nympher; Neptunus äter fmner ganfka illa, at Väder-Guden driftar befatta fig med hans element; och fäledes blifver al- drig nägon ände pä dikter om Gudar och Gudinnor.
Uti Naturen och i hennes eget lefverne, vederfares den enfaldiga mennifkjan bäde ljuft ocb ledt, bädegoda och förfkräckande händelfer, hvilkas närmafte orfak hon icke in- fer; alt detta kan icke kotnraa af annat, än af fädane ofyn- lige och verkfamme väfenden. Sä mycket flere blifva Gudar - ne; altid nye under-gudar, goda och illa görande fpuken,val- nader och f hr. Trettio tufend voro de redan vid Hefiodi tid. Och alle defle Gudar, ia mänge de äro, ftörre och mindre, blifva altid männifkorna like: kunna altfa icke dyrkas utan pä männifkjo fiitt och bibehällas i deras goda vilja, eflerför- fonas; äro de icke för mägtige, kunna de ock för deras o- ginhet ftraffas, och förmäs til mera tjenftfärdigbet, medellt indragning af deras vanliga offer och loffägningar. Augu- flus , at bärana fig pä Neptun för en utftänden fiorm, vägade förbjuda, at uti en högtidlig proceflion bära hans bild med de öfrige Gudarnas.
Sädane äro Gudarne hos Homeros, fädane voro de hos de uplyfie Romare, och fädane äro de i denna dag hos Sa- mojederne och Villarne i Canada.
Sid. 17. Det enda man af dem begärte, var endafl til- fredsftällandet af närvarande behof och begärelfer,
famt
Digitized by Googl
F Ö R E T A U
famt at fä veta fit tilkommande 6de - - Dygdig kunde man fjelf vara.
Satis eft orare Jovem, qui dooat & aufert,
Det vitana, det opes: aequum mi aoimum ipfe parabo.
Sid. 39. Genom raänga Symbolijka firejlallningar , fom til äfventyrs Akulle betekna villa Nationale händelfer och naturs verkningar, dem hvarken de eller deras maftare fjelfve in erä förftodo, fä väl fom genom de mängfaldiga diktade fmä Guddomar och Andar, hade den gamle Religionens fanningar förlorat deras fbrfta enfald.” Se vidare fid. 27, 40 och Apo- log. Conf. Aug. p. tn. 229.
Sammalunda utmärka väre Finnar i fin Mythologie ofta naturliga verkningar och orfaker, under flera Guda-namn, fafom til exempel, äfkan med Ukko och Ilmarinen , Järnets uphof med Luonnotar — famt ädagalägga en mycken natur- lig infigt i naturens kännedom, dels kraft och verkningar.
Sjelfve Gbtheme i fin äidfta Mythologie komma öfver- ens i famma ideer om troll i Berg, Sj6ar, Dalar, Skogar, Refar och Jättar — fom Aro aldeles de famme med Roma- renas, Graekernas och Finnarnes famt Lapparnes Mythifke varelfer.
Vi hafve inga andra fpar qvar til Finnarnes , falom ofiri- digt de aldfte (c) Nordens inbyggares, härkomft , rcgering och lefnadsjätti An dem man fpridda och ftrödda kan komma 0 f- ver och blifva varfe i Fin/ka Mythobgien, i Finfka Spräket och i landets uräldriga hemfedor (d). Xj Sa
(c) Af BoTrss Sv. bift. p 10
(d) Se frof. Gm>d5 Fbrctal til Kyrk'h rcb Prnbfl. D N'lf Id* mans «f bändi, om Finfka ocb Grxkifka S[ rikcm gcmenfkap.
Digitized by Google
FÖRETAL
Sivil Fin /k a ordfprak , fom Runor eller Poetifka Singer , aldeles oi ikä andra nationers, 8 ftafvige Rythmer utan rim, gifva anledning at fluta om Sprakets fordna hifd — i de fbrra , ir folkets gamla Sedo - oeh Fishets -ihra. förvarad; de Jednare eller Runorne anga deras Hednifka Gudalära, Meta- morphofer, Theogonie , flögder, näringar, vidfkeppelfer m. m. — Därigenom at defle blott i allraogens minne mänga fecler i- genom värit bibehillne och förft i nyliga tider, utur dagligt tai famt mundteliga fiinger, blifvit fattade i Skrift, har händr, at de i et och annat tyckas vara fftrfiimrade; men i dm är ock mtfcket qvar , fom en kännare af Spraket välbefogad fätter i jämfbrelfe med det man i upodlade tungomal anjer ftarkt och vackert (e). I gamla Finfka Runor finner man ock, undtrre- gtlbunden och Sinrik ordaflallning , et med Allegorier, Meta- phorer och tiera fadana prydligheter lifligt lekande foille (f).
Til at kunna dirföre begagna fig af den itdre Finfka Po€fin, och med nytta, nöje och fmak lifa vira Finfka Ru- nor, och igenfinna det hbga, det vackra, det intagande i de f äm- mä, ir en Mythologifk kundjkap oundvikeligen nbdig. Finfka Mythologien ir en clavis pogfeos Fennicae. Lika fa litet fom Ovidius, IVirgilius och Homerus fkulle förftas, och de-
ras
(e) "Den äldfta Verlds-Hiftorien beflär af idel Original urkundtr eller Hiflorifka Singer , Ufoni de enda minnesinedel ho s alla gamla folkflag, och raed hvilka de förfta meBnifkjorna fökte, at hos fig bibehalla och til efterverlden öfverlämna de märkvärdi- gafte - - Jerusalem loc. cit. pag. 185.
"Gamla Kampe- Vifor hafva länge uti Norden förluftat hope* tals famlade Ihörare, och famma bruk är ännu hos dc vilda A- mericaner gängbart." En gammat, Mans Bref til tn ung Print A. Dd. fid. ti. 1785. •
(f) D. N. Idman* Af bändi. I, c. pag. 9. not, e.
Digitized by Google
F Ö R B T A U
ras rätta mening, hvartil de alludera, inhämtas utom My- thologilk infigt, och kundfkap om Romares och Graekers hemfeder; lika fä litet kommer man ock til rätta raed Fin- narnes Runor, utom Mythologie.
I den affigt, at gifva Ijus at den äldre Fin/ka poefien , har jag gjort den Mythologijke Sam Iin g , fom jag nu ftäller infOr allmänhetens ögon, under det jag i flere är genomgätt alla tilgängclige \ och rnöjligen i latidet exiflerande Runor , af hvilka jag tillika utplockat flere hundrade ord, til en vacker tilbkning til et nytt Finjkt Lexicon, med p hr af es, fom nu äf- ven är under renfkrifning.
Under en tid af nägra och 20 är, fom jag famlat och granfltat Finfka ord, har jag väl blifvit varfe, at flere ord til ljud och betydelfe äro lika med Graekifka, men huruvida Probften D. Nils Idman (1. c. p. 39.) rätteligen flutar, at Finnames Hedni/ka Gudalära värit til flbrfta delen Grekijk; hvilket däraf fkulle bcftyrkas, at de fäfte Gttdars namu aro i Fin/ka Spraket frammande och homma intet af Finfka ord ; det är nägot fom jag, för min ringa del, anfer vara bety- dande tvifvelsmäl underkaftadt; emedan de med famma fkäl, i min tanka, kunde hänledas ifran Hebraifkan, eller flere Europäifka Jln lefvande Spräk. Sä väl Stam-ordcn i Fin- fkan och ändelferne, hvilka äro Finfke, fom den Mytbolo- gifka Genealogien tyckes bevifa motfatfen; härtil kommer, at famma begrep, fom Romare, Grrnker, Götber, med fle- re, fig gjort om iina flörre och mindre Gudamagter, hafva ock Finnarne. Defsutom äro nägre Mythologifka namn verkeliga Statn-familiers, märkelige i lifstiden och efter dö« den ihagkomne perfoners famt än varande orters namn.
Med
Digitized by Google
FÖRETAL
Med den Finfka Mythologien har jag ock velat förena den Lappjka.
Hvad jag af Lappfka Mythologien anfort, liar jag tagit af et Manufcript, författadt af Dan/ke Mijjionairm , Lrnart Sidenius, ocii öfverfandc ifriti Öfver- Siliftter i djlafjor- den d- 17 Oft 1726 til Kyrkoherden poltan Tornberg i ^ uk - kasjärfui och af honom til Proffien A lag. Hinr.f Forbus d. t.
Jan. 17-8- Det är öfverensftämmande med en annan Danfk lilfionarii Jöns Kijhldals berättelfer.
Lapparne hafva claflificerat och rangerat fine Gudar i följande ordning :
1:0 Til de Gudar , fom Aro allcrhlgft uppe i Stjernhimmelen, eller Öfuer - Gudar, räknas ^ fubtnel , Rarict, Radicr och Rana- neida.
2:0 Til Gudar , fom aro lagre ned i luften, höra, B eität, Tor - den, Bjegs-olmai, GiJJen-olmai , Mklikkes-olmai.
3:0 Gudar , fom äro pa jorden, räknas Stor- och Lid-^funk- ker, Leib-olmai , Kiafe- olmai, Mader-akka och defs 3 döt- trar: Surakka, Ux - akka , och ^ux - akka , Saitaa -olmai. Sai tao - neides , Saiioo -ferva , Saiiao - lodde , Saitao - giaelle.
4:0 Underjordijka Gudamagter och Orter äro ffabmiaimo , ffabmi-akka, Nemagiaelle, Rota, Rotaimo , Rota-tanda , ffa- mikiatfer; hvilka alla i detta Mythologijka Lexicon , under fina alpbabeter, komma’ at utredas och befkrifvas, efter Danfka Miflionairen Sidenii upgifter i nämnde Mfcr.
För den likhet, fom fins i Lapparnes och Finnarnes My- thologie , fäfom folks, hvilka fynas vara af en Stam och ex-
tra-
Digitized by Google
J
A a
\
* >
Aarni, en vSlne, fom tros ligga öfver gömda fkatter I jorden; kallas Aarnion haltia , Aarni haudan ifäntd y jota mataa TLaxttm P&UU. Di Ikatten nedlades, gjordes fiere lötten 9 fafom: at en röd tupp, eller 3 farhufvuden, m. m. lkulle offras at Aarni haudan haitta , eller draken , af den fom ville uptaga de gömda penningama &c. Se Kratti. — Skattgrifvare hafva li väl här, fom i Tyfkland, hvarjehanda vidlkeppeliga uptig, da de leta efter (katter. Se Fresenu Paft. Sami. om Skattgrdfvande: de mumla , läfa troll • ord, kalla tämingar af bly, offra , bruka flagru- ta 3 och firma fig dock ofta bedragne fäfom Alchemifteme, '
Aarni fes om Sollkensdagar, och nattetid vid eld, i fkogar och pl backar uptorka och Ikura Iina möglade Ikatter j ofta höres hän fkallra fina Riksdalrar, da hän är gunit ig ät nagon melancholifk penningekär.
Dock, oaktadt ali vidfkeplighet , linnas än ofta här i Finland pcnninge- gömmor , fom blifvit af invanarena nedgräfde dels i iörxa fcculo, di li^enajdn Räikkä , palko muofi var, eller Ryllens liendtliga infall befarades , 1656. (Se Finfka Ajan- Tieto), dels i iednare krigstider omkring 1713 til 21 j kanlke ockii af nigon gammal Pcnninge- Gud , fom af afvund och illvilja friviiligt ncdgräivit Iina pcngar och redbarheter , pa det hvarken barn eller ilägt mätte ef- ter döden fa nigon del af deras fvett och möda. — Annu händer nagon gang, at mcd notdrägter utur infjöar fis hela penninge-ki- ftor, hvilket händt för nagrc ir ledan i Pijppola här i Sijkajoki
A Soc-
Digitized by Google
%
Socken. I Kemi ooh annorfiädes liar funnits,* efter (tora Ryfka fegden och än i väre tider, i gropar nedgömd Spanrnäl i Jkogarne.
Se Haltia.
• Af Aarni , fäfom rikedomars och fkatters gömmarc, fynes Arils- tider lätt fit nainn ; fäfom de äldile i verldcn och de lal laite for- dom värit i Jotbanbem (Jothcrs, de Finnars land) längt forr, än Krake fadde guld och ei fä dyrbart mjöl danibade af Frodes . qvatnar, mjölk lopp i flodcme och ekarne fvettades honing.
AateS cller Audes\ en Finfk Drott, om hvilkcn v. Dalin fäger, at defs dottcr var gift med JVisbur , fon af U^anlander och Drifva, „en dotter af Finika Holdingin Sn6 eller Nieu\ och vidare: IV is* 9,bur emojtog efter Fadien IV anlander Uplala öde, och förlikt ,,mcd Finika hufet gifie lig med finika Drotten Atbes ellcf AuJe ,,den rikcs dotter, loin födde honom Sönerne Gijl och Audr (i Finfka Kronikan kallade Gris ocii Amund ), inen fnart forlkjuten 3,mältc mrd dcm refa hem ; hvarpä JVisbur med en annan qvinna 3,aflade fonen Domalder : den Finika Hulda gaf da äter förbannel- 3,l'er, med hvilica tiili ocli Audr fändes til honom, at utkräfva ät- s,m nflone Mcdrcns morgongälva, foni var tre Itora byar och en 9,guldkädja. Kelan var dock fäfäng, oaktadt Ciudarnas forfakrau: „at JFnglingarne jr in den (lunden Jhil/e fws imellän ftrida och }.guldkadjan en ging blifva en bane för den ypperfle m.m i de- »ras att. Modeen Hulda ville med vidlkippul.er fordärfva JVis- l-bury me n lönCrne gjorde det tn<d vapen: de fhöflade i Sverige 9,och anftälte upror, hvarvid Fadrcn en natt blef innebränd vid 3,är 340.
,,Men D nm af der, JVisbur s Son af and ra giftet, ärfdc dock frn 3,Faders rike tillika med kriget , hvaiigenom hän intog mänga län- 3, der och kallades Jota - Do/ge eller 'Finnars fdrfd/jare. Finland 3,kallades ock lordom Jätteland.
,, Domalder blef otirad at afgudarne for mifsväxt vid 5r 365.
' „Dennc hungers nöd orfakade en hor folkflyttning ur Skandina- avien. IV Amer , JVendler eller Bergfinnar drogo ned ät landet 'in i Skitie , fedan anloide af Ajo t il Sm ui and . och vid är 370 J}til Gottlund, fanit fedan til Tylklaud.” Fiuumarkken i Smaland,
och
Digitized by Google
AA. A 3
och Oottländfka Spräkefs Hrafli^t , aro bcvis til Fitinartitt där- varo. Se VmJer , Jotcr, Jättihäijet , Drifva,
AATINS barn, Nordens i.ldlte invdnare , fe Jätit.
Ahti, En Sjö - ra , fom gaf fifk och ar.ropades af vidfkeppelige Fi* fKaic. Karlko Lapparnes Akte dlcr Ahti , drn Lapfke Aiguden Stor-Junckarens PuSni, (ie Keden -emä ) Finnarnes Akka. De Grxkcis Af! teon , Pan } pifcatoribus & venatoribus favens, Aynes vara den tamma.
Ahikaiken, Se K it ikäinen, den famma fom Abtolainen.
AhtolAINEN, En flygg ond vaine; et troll, fom bandt ormar om Iina gärdsgards - ftörar , i iiäilet för vidjor. Ödlan kallas därföre i Kunorne: 2U>tolaifeit ajDan nittaS.
AjATTAKA , — Ajattarot in pl- Skogs-Spöken — Priapus. En oud iörikräckelig VaJnfc ai könet i fkogar: förvillade Skogsmän och jägnre : nämnes i finlka Bibel- verfion j plurali 3 Mol'. IS. 17. v. 7. €j piDd SJiattarciHe u^rflttaman — i Svenlka öfverlättningen; at djellomen *— Se Hattara. . ' ^
Akka, Ukkos Iluftru: en mägtig Gudinna, jämfores med J. Ma- ria, och lyckes vara den famma i medeltiden. 1 Runor heter det om Mehiläinen ,
ftjpeft Junaan, tffan tvanfoan tvaffafcen; loinen jijpeft meteen, $uo fitten fimoa tuolta * * och flraxt diirpä anropas Mariatar. Se Ukko.
Akka, äfven en Sjö-Räderlka, Hafs-Fru: bodde vid et fund ; hon kammade eller borftade (ig , och da därvid hände at en tinne cl» ler borft flög i fjön } blef .däraf genom böljornes Ikunim^nde en tomt-orm och nietmalkar. Se Ahti.
fafnten .kor vallinen *)}ij fcarjafta pirahti
Oli pÄdhvdn fufiiva, Luvialle lalhe&elle,
•f^apfiaaii Iprjaaiva, 0elivdUe meren fcldfft « * ?c.
Se Syfijätär.
Akka U anha Kairon - Keträ, eri flitig käring i fpänad och väfuad j plantcrade furun och tailar. Se Sämjä och fKennon -härkä.
A 2 Ak»
Digitized by Google
A K
A L
ÄKLTRKES -Olmait trenne Gudamagter ho s Lappttrne , lägre ned i luften , til hvilkas ära lördagen och Sönda»en hölts helig. De flefte Lappar hafva helgat Fredagen Saraika, Lördagen Rariet och Söndagen de 3:ne Aklikes - olmai til ära- Därföre när Lap- parne hafva förfedt lig med Frcdags- Lördags-och Sondags- arbete, hafva de gifvit ofifer i förlikning. Sidenius.
ÄLAMAN-Järwi, fanuna fom Aloen - Jarrei , Fennorum Lema ma- lorum five Styx; en eldputt , där elden fents fedan flere varp dra- gits: (kali finnas ytterii i Lappmarken, äfven af famma namn i Pudasjärvi , Pedersöre , och Ilmoita Soknar i Öfterbotn &c.
Uti en gammal Runa, där det berättas om elden s upkomft, ge- : nom det at Ilmarinen flintade eld af en orm, fäges, at gniflan flög fefMe Sitoman »jdnutn:
_ Fi tulta Ilmarinen, ^Öälfptti PDdtndittdtnetj, «pihdnnd ^aimcifefa, €lau)dlld ennujella, ifitjamaUa färmeljtlld, Äirpaift fipuna p;i.
8dpi §aiwcifeit pfi&tpdn, Satroaö puolen fpmmenettd, . SBleiti ajtta nunnefddn, cgjjert ajna mjertefddn Ätjfell<n Sitoman jdnuett, Dtyli tuen tuli fotoiftn * * *
ALOEN- j&rwi, Finnarnes Styx, i högfta Lappmarken. En eldpufs; där elden fanns i en farf. Ed Ilmarinen och fPaittamiinen (logo up eld, for en eldgnifia i Alue -trä/k^ fom deraf 3 gängor i foui- tnarn uptorkades , la at Stcngrufet pä botnet fyntes. Där drogs fedan not, at "uploka elden; förlt med en not af laji , och man fangide väl filk, men ej den hvari elden var; fedan ^jordes en annan not af Iin och hampa: J. Maria rodde och IVäinamöinen r fatt i llyret; noten drogs mot och med itröminen; och dä länga- •des en krampfifk ; men hvarken IPäinäm&inen eller Maria tordes gripa den. En fvärt kari 3 tum hög lieg da up frän hafvet , fom ha- de flenikor, en hjelm af flinthärda hallen, langt här til hälarne och (kägg alt til midjan: hän fläkte med bara händer Kramp - fi/len, fann i den en lax , i laxen en gädda , i gäddan en Jik> i fiken en farf , i farfven et rödt tryflan , i nyllanet eldflnmman och elden, hvars fveda och värk iedan manas och hänviles til Kipumäki,
Al-
Digitized by Google
»AL AU 5
ÄLWA - j&rvi , En infjo vid Katnmola hemman i trijtafaari Socken, där rudera funnits vid en kiillä af fördna tiders äbyggnader djupt in i jordeo, vid hvilkas gräfvande flere blifvit illa betagne, famt [ färade med hlemmor och utflag pa kroppen.
Denna Airoa -jdrrvi infjö fäfom ock Pudarjdrxoi Sjö aro forr befökie af Tavaiilänningar för filkeri: — Kiono-lkyttar hafva förft nediatt lig här pä orten. Af dc 3 förfta fom här ftadnat at bohar en hctt H. Leppänen , den andra uptagit Urpela hemnun vid Ki- ZDt järvi Sjön, den 3.dje med tilnamnet Hafftnen iladnat vid Alat-
{‘irvi loisien, och lörmenas, at alla delle värit Savolax - boer, _ vilka uppi nägon vifs ärlig räntä bekommit Kongi, tilftänd, at Uptaga denna ort.
I en gammal Runa om eldens upkomft heter det: $uöfta tUO tuli forcinen, pal>an tef)tpd pirahti , 2tht*j<lrwen ala pdtydn * *
ÄLUEN -järvi eller Ljemon - wefi , en lä eldhet Sjö, at ock Sjöfog- larne där ömkeligen qvidde:
^cfFelct finnitttlcjKi», §uon tuiman tiilen
•StcjMd 2tluenjdtwen QBaiivatefa tvalfiaifen.
AmUND den 6:te. Sex tli s Rex Finlandia:, Vcftcs pelliceas, quas tum in ufu erant, auro argentoque dillingvi curavit, velles autem cor- poti proximas a capite ad calcem coixferebänt. Messenius in Cbro - me. Finland. Mfcr. Limnels Difp. de Tavafiia p. 17. Prael'. Hinr. Hassel, Aboas.
ANTERETTOTN, Löylyn - baldia : en bad -patronefla, Tom förvarar fär, at cj varman i dem ingär. Se Säterinen.
Arngrim, Audini Prift i Finland. Se Aate,
Asar, Se Efixvalda .
Au DE, Se Aate.
AuTERlKEN, Bad-qualme. Finnarne aro myeket rädda, at bad-
ängan Hall gä i et öppet lär, hvarföre de hafva Löylyn Sanat el- ler Synty , iom äro Signeller til bad:
A 3 fi&plp
Digitized by Google
6
D O
A U
£5t)fi) poifa Slurmtmi, «fiiFi Wiinf>.iii Efc>Jni&n6ifeit,
Slumcttämi ttfcmd/ «fDccc.Hi f;ctigc|M i)^\w fla. * *
Autkretak &" Auterinen: fä kallas badit i Rui.or, och anfcs för botande och fundgörande (Judojnligheter 3 ty t iimaruc' vide <j at bättre mcdicament äri baditugugäng.
e ,
Ah KY, en fjukdom roed bukref, troddes vara Aimerdifes S on.
AjärälC, en af Juuttaas döttrar; däggade ormar. .
AlMtlT&R, en Holt inö, blef hafvande af värvädret 3 födde vargar.
Aimek^inen, ordfak til ref, Abkys fader.
Ämmän - Koflti, Se Qwaia ftröm och C/jatia.
AnjälviölNEN, en kali hufc, med rimfroft, flel och flyf 3 lnrmed lorit as en iträng allvarlam vinter. Se Puhuri och liyyt d m hi nai,
BeUVE, Solen: Lapparne räkna Solen ibland fine Cudar , fom aro längre ned i luften. — De 'offrade at Solen , pä det hon (kulle (kina väl och befordra gräsväxt och hvita Kreattir, fanit äto grcit om midtommars qvallen Solen til hcder3 dc offra ockät Solen för at- lki Uiga ijukdomar, beiynnerligen för mangel pa förltänd. Lenardt Sidenius.
BERG-Finnar. Se Aate, JVinder , Jetit, Joten
BjARMER, Se Jumala.
CAJANA — De Gamlas Qypenland , eller Amazoners land, finge- ras halva fatt natnn af Janus , en afgudabild , fom ncdflutit utlör Ammankojli, da Hnnarue ropat; Ca — Janus! Se Janus! jämför Qrvenland , Qvenaflrbm.
C a jana Slott är lunderadt i K. Carl IX tid 1606 af Clevens Eriksson, mot Ryfiarnes anfall, 15 mil ifrän Rylka gränfcn. 1716 in Jan. intogs det af 4000 inan Ryflar. Se Ol. v. Lalins Sv. R, bi/l. 3. D. p. j52.
Domalder, Se Aate , Joter, Jätit.- Domalder hämnades grym- meligen Finnarnes trolöshet emot iin Fader, daiaf blef hän kallad Jota Dolgi tllcr Fixmarnes fiende. Drif*
Digitized by Google
DR F O 7
Dr!FWA , Finfka Höfdingen Snb eller Nieus dotter af Fornjoterfka (tammen , JFanlands , den 6: te Upala honungens af Ynglinga (tam- men, gemälj IP/sburs uioder. Ioni hon födde i Finland j hon för* gjorde Iin man. Se Aate.
Dumbr, Konung i Öder- och VVäfterbotn. Se Verelii not, ai Herv. S. p. 27. Hän rcgerade vid pafs A. C. 867. Messenii Senni. Illuftr. T. X. p. 4. 1 et. Nic. Mathesu Dijp, de OJiro - botnia p. 3 & Stecksenu de IFeftrobotnia p. 1 5.
Egres, fkötte ärter och bönor, rorvor, kähl, Iin- och hamp-växten.
EnarA träik, en af Sveriges urgamla gränfor, längft up i Lapp- niarken.
Eu ä- pyhä, offer-hälla i OrilnvcG, af famtna forte fom Lapparnes parfe- n>arey Se Uhri-paikka.
EsiVVAi.DA, kallas al^ öfverhet af Finnarne. Grefve Bonde , i fit tai om 1 iiiiiarr.es härkomft uli Kongi. Fitterbets Acadenucn , Ikrif- AefiirahJa , lom lian deriverar at Afart eller de lcdiiarc Nor- dcns inbyggare, loin kommo fräu Alien under Odeu den yngres antorande. ' 0
EtEiJitAr, Sjclfva Stinnan- vädret, anfcs per allegoriani, fom en ljiiflig oca vän i\;ö, ogh kallas Et cl et ar neiti nuori. Hon anropades at Hofflagare eller hällgällare, at lvalka luteen ifräu Öilan och \V aitan, kön til henne ly der iälunda;
(Etel.Udr ?u’iti muni, ijdfid piiri,
9^c|t.i lonfFu lu rcfyclltt, , ©t)rnt\ t>f)icf>cn Ipfca, gomutuptn IcufuuuF,
Se Rana -neida.
©u&u meftd $ahtoif«fta, ©imu pihvi (td pirctu, Scopiliei» «liidipillen, ^uiip;iil«n pantatviHen * *
FlNNAR. Se JFindery TFiliner , Aate y Joten —
foRNTOTT eller Perniöt i , 3r fanmianfatt af Jotun eller de Joten y fom fordoui var Finfka foikets naxrui} hämied öfverensfiämmer,
hvad ‘
Digitized by Google
8
F R
H A
hvad Su! Jät namner om et folk, fom kallades 'lov&cvyyti, hvilkefc fynes halva bodt i negden af floden lftert fom nu kallas.jQoflrfW. FoRNioTER var Konung i J ättaland , fom kallades Finland , i Qvenland eller Terra Amazoniini beläget öfler om hafsbotn. {Pe- nngfkjöldt ättartal, Genealog VIII p. 86. Se Kare,
I Saeroernes ftälle nalkades Nya Scbyter fian MitbridatiVfA bull- ren til Scandia.
, En vördig Husfader Fornioter , förmodeligen af Jumalers ätt', nedfatte fig i en del af Votnabem , fom da kallades Kuenland , nu väftra Ryfsland, Finland, Öfterbotn, Se Atbe.
FrOSTI, en Finlk Kung. I K. Froftes tid gjorde Svenfka Konun- gen Agne anfall pä Finname. Sic enim Sturlefonius in vita Agni : Expeditionem bellicam fufcipiebat in Finlandiani , ubi prcelium com- mittebat cum Frofle Rege Finnorum, quem iuperabat acie, Scbef- ferus in Lapponia C. 6: p. 49, 50,
Gylpho, Svenlk Konung, men til fin härkomf! en Finne , ty hän var Finika Konungen Ferniottis Sonafon. Loccenu hift. Sv. Lib. I. p.2,
HäARNI, et Ähkys tilnamn. it, famma fom Aarni-- tttHUS JjKMC* ni liutoja fpmid. R.
H AG A gods, Ugg/arne tilhörigt, i Janakkala Socken i Tavaftlandj var förlt ämnadt til Slott. Et högt berg.
HAKOISTEN linna , vid Haga gärd; en djup graf fom där finnes , är märke därtil. PÄ 2:ne ftällen i Hattula, i Säxmäki och J mil i- frän Tavaftehus emot Norden vid en liten fjö, fes ännu rudera af en mur, upreft af ofanteligen ilora ftenar , i nog läng lträcka j ehu- ru nu mera nägot lägre än tilförene.
HALLGRIM, en Reefe, dräpt af Domar , i defs egen kula. Se Mje- btn - Syöpä och Kuippana,
Haltia, en Radare } ande, fom troddes finnas färfkild för hvar mennilkja, hvar tomt, hus, Ikogslund, fjö, penninge - gömma och berg.
Den-
Digitized by Google
H A L
H A R
9
Penna tanka, om en rädande och en mennilkja mcdföljande an- de, har blifvit bibehälien ifrän äldre tider — Se om Petri ande AEl. 12: v. 15. och i vära Symbolifka Böcker är det ujptagit i mor- gon och afton • bönerne.
Item: Haltia , är en mennlfkjas kynne och nätti teli famt har- dietTei t. ex. iäges: ©ilU on fowa eUcr |>altiay Falkit»
luonto, ban är modig, orädd.
A r n en - haudan haitta , Draleen eller Penni ngc -Aiatten, foto lag •öfvar ncdgräfna fkatter. Penne Aarnen - haudan haltia kan för- dixcnas med Tbrain 1 Sveulka Mythologien. Et trvll , lom uli fin graV foivarade Iin Rikedom eller en llor Jkatt, lom därföre var Ivar ac röra.
Pchne var ocklä eficr fiti död förfkräckelig för tien eld och rök, Tom haa pufiade ur fin grafj hvilket kan lyfta pä de iysgubbar .(Errajies , ignes lambentes) , lom fynas pä fädana ttällen.
Huoneen- haltia 3 farnma fom Tonttu. Se Tonttu, euftos, pr», fes Lomus.
Weden-itf/it/tf , en ande 1 infjöar, fom Ikulle blidkas af fi (kare. Hans claka anflag förhindrades genotu ijälfpeck. trao. Se JVedeu eukko eller Emä,
Wuoren -haltia, Bergs-rä. Se fPuoren-v>aki,
Wuoren - haltia hupia , en' Hi) en heimolainen , HU fis frinde', och IVäinamhifes , Eldgudens, compagnon vid järnfmide.
HATTARA, paha hattara ; en t roll -kana i gamla fagor; naftan Tamma fom Ajattarot och Lemmas , v. infra. Kallas i Fintka käringa- fagor paha hattara, för defs okynne. Item Hattarat , bängftyrige Jiittar och Himmels - bellormare. -£>attöt:oita (jalfiljeepi, häller llyc pä bängftyrige Rimthuffar. Prov. *£i £ie£tä JuntfllaFaön, hiin# 3a hurjaa pitää, hattaraa balli^ee.
HäRK& eller Mulli , En rätt märkelig Mythologilk Oxe , myeket lik de Separatifters och Chifiafters, livaraf de tanka halla et fett gä- itabud pä jorden , utan tvifvel i fälllkap med Troglodyteme , fedan de iä et jordilkt herra välde. B Fia«
s
Digitized by Google
IO
H E L
H A R
Finfka Runornr befkrifva denna Oxe ofanteligen ftor, fa at defs huivini rördes i Tavaitland och fvans fläcktadc i Tärneä. Dcrmed foviläs ali fa lormodcligen Karlvagnen. Svalan flög en hei dag i- frän manken til fvansändan, och Ickorn fprang en raanads tid i- millan horncn, utan at hinna iitt mäl.
Fn liten 1'vart kari flagtade lionom, hvaraf fecks 100 faar kött, 7 bätar fulla mcd blod och 6 tunnor talg eller fett, hvaraf fmor- jor gjordes t därmed man läkte bräntär, m. m. Runan berättar:
$di'fd fafroo fnuniljifH (aliis, (Enfin tt>»5<Snft peftPiHtnfa,
fatnufyufjö), @ltten fAdnft fDljeöcnfd,
£if>ci muni lijotengin, 0ijtd ftjrft fcljdlUnfd.
qjid f)dp paineen maafet, ©oflrtjn ftjtd fao(iI)iyi,
.Ipdnpd torffu Corniofio: 0ata faanria liljon;
tyÄirod fauCcn pAafF Icnft *3Bcrta fcitfcmdn nxntttd, Todpef)clM hdimdn p<S.<Sb<dn; Ä uuta fuuft tptinpciÄ; ÄuufaiiDm erarca m pi, $djt on tvcircct otetut,
*fv‘rjuU fanvein tvdlid, $dfld fnbtett Patotut,
€ipi nleld pddfydn pddfnpt, 3>olla n>il>at rcijFota&nn, ^nltngdnd «nndtfdnpt; ^ulen pettet peitetään,
Vaiettiin $ttppajota * < $ulcn troitmt n^cireta^n,
SDlieg mufta nicrcjtd neuft * * * 5£ukn paljot pimuttaan. * *
HäujÄN-pyry. En ftröm, Hameen Linnan takana , pä andra fi- dan om Tavallehus: iörekommer i Runor.
HetmdALLER, vishotens Prält pä Saaris i. Finland.
Hkt.AA , den äistid, da 1’ingfl -hogtiden infaller i Maj? eller junii mänad, hvaraf Chrilli himmelsfärd kallas Hela- 1 uorftai och Iiuglt Helunfai. Finfka folket, i fynnerhet i Tavaitland och Äbo an; al- la da lekar , Hiippa kalladc, enke-lekar, m. fl. danla kling d- dar i akrar och giöna parker' o. f. v. Tyckes trätta in mcd G ite- kernes 'u^taTr^uv och 'uKxx , arealia — hvarom Snidas. I'e' luit -eldar, -fom pä flere hallen i äkrar och pä öpna falc göras , kallas pä 1 inlka Hela realkia , vid hvilka brafor de lig röa, i iyn- nerhet i Tavaitland uti Hattula Sockcn, mcd godt oi under mufik och hoppaude. h Iden flimas ej aliid up j utan tages med gnidning
af
Digitized by Google
ir
H E L H I J
af tr3n, fSfom villarna göra i Norra America. Dctta fker hälft da man undevhäller rök pä äkcrn vid koernes fSllande. En fädan dd anfes för hclig, och kailas pä Finfka Kitkan -rvalkia,
Helka , utan tvifvcl Helga, el. Olga, aliis, den hcljga Helena. Hnnarnc bdkrifva henne, .aloin pvijfi, tlUtrflN ivalittU liHlj#
HIO. d. ä. lion anfes för en ganlka god utvald (^viuua och vis Ginnnia , at, jäinte Minä , diiinnu blodfar efter järnfkadorj Se Luovuttaret, hcnnes döttrar. I .on antopades, at tilbinda blodur, pii iöljaude vis:
IJllle tÄnnt tdnvifUM Koin hit, här behöfvcs
<~clfa TOflimo Ipltlipidt X, L'u viina qvinna Helka ,
$ufi3 multa (tuppailla, Stoppa til med muld torf,
©Etan faruita fammaltdef K.y.sja med tätehafs 9Uif«u remtmipttd, 1 et uprifna hälet,
^citd pfenilld fi. riihi, Täck med fma ftenar,
dttci maito manaan piidftr, At mjölken ej ma nedrinmt, ^3una peltoon putoa. E en xöda bloden drypa 1 akern.
Hel\VETTT, 1 lägo - rummet för de olalla efter dnden 5 dit, och tik Kipumäki , hänvila ock troll ofta plagome. L'eriveras af Svcnlka ordet He el, loin emoetog dein, loin ej voro miirkte i tiden med Sverds \J3eirs -uddi) , och fägnade de döda, fom lefvat väl. .
Herhil&INEN, (En Ealgetingc) i Runorj upkom da Karilaine» ftötte med iin hai i jorden. Se Kutilainen.
Hiiden eller Hijjen Ementa / Hijfis ftygga husfruj af defs fträf- va har togs lträngar til W aina mones nya och ntärkeliga harpa.
5fufV on fielet fantclcjja? -foiupifta <o»jjcn eroanndn, Sou^iflt» tytpä» ovikin/ SBcDen roat}ci|la ivalitut,
Se Hijfi. • y
Hiiden eller Hijjen Heimolainen, Hijfis Slägtinge och an- förvandt. Wuorten ■ haltia Hupia, n di us , Upia, en lom förva» rar och göinmer malmltreken i berg — Bergs - ra.
HlJJEN -HEVrONEN, en helfvetes Fri-trafvare, hvarpä troll och
B 2 jfjeif-
s
Digitized by Google
> H I J
. i .
(jclfva Pejien Ikjutfades til afgrundens klippor. Pellen (J hitto) &r denna Ikjutshäft pä foljande fätt;
■ £<tye fumma Fulfemaan , IDhian paf>a paFcnentaan, Suojia alajlemajtrt;
3fpllÄ md (ulien anna» Fppin 3« annan ajo heioojen,
Sonf ejFpnnet jddlld nufjaF, 3a laf tdiff^f falliella,
* Sija tuonne f linna fdtTen, £>ta$ potien ,
9J3atfa miovefta rcalifytcF, Äotilö mdnndpeft;
Äuiu find tiet fpptid Fpfpivä, Slttcvoii ajo fycioefla : tuutivina ftnua mancan,
” Sljcapeö fj-pirÄftr, juonne Curjan Fallioen, luoteen tetÄpfeen;
2ja fitten Falllot foroaftif, Pcfdt <oijjen pclmuutafi
v 5PotiHt mSnncftjt,
<£tjjen ()irmii Fanilta, 3fufe<n belw»tnj» ,
3o|t et finilii fuuna pddnä julman ftnd ifdnd:
Sldtie fiime fimtre FdjFcn Hapin fpfmAn frmFiAdn, Pohjan pellon penfereen t SäAik tuonne Funne fdjfeit ^Mmidfeen pohjolaan.
Hrjj EN-HTRWI, de CTöthers
Far tilvägs du underliga,
Fly du landspläga Ihan det nakua hullet ;
Mog (kali j3g ge dig Ikjuts,
En nait at köra med ,
Hvars hofvar ej flmta pä ifen , Hvars fötter ej fnafva pä hallan. Kot dit jag ber dig,
Tag hait iträn bläkullan,
Välj dig en fola ifrän berget, Til din hemrefa ,
Om du fiägar efter Ikjuts,
Och begärar en tralvare:
Jag manar dig dit,
Sä at du mä köra frilkt,
Dit til fjälls i Norrige,
I llählhärda berget;
Kör frdan hardt pä hiillä rne , Häf Bläkulls ugnarne huller out bullcr,
Dä du far hein,
Efter blikuUs hi/kliga fandmoer, 'l ii de u eviga afgrunden , Hvadan du ej hörs nägoufin,
Ej heller ly n s i evärdeliga tider; Far dit jag vifar dig ,
In i Lappmarkens. tjockafte tkog, 1 noidens akerbrink,
Far dit jag ber I den nuirka Norden.
pä I
Af des tagel
togs
dlpandir, et ohyggeligt djtrr, bvilket Sigurd ridit. PekisG^K! öi.u gör det til en FJephant. Finlka Ruuur är det en elg; H< jfis tauide drago&e.
Digitized by Google
H I J fj
togs äfven harpfträngar til Wäinämöifcs välkling&nde harpa. 4$if Wujci(l« ^tnvett, Famoiffa merifateen.
HiJJEN-ImmI, en Hijfis hus-jungfru, en dugtig möjaj ockfli af defs fträfva tageliika liär tog Väinämöinen iträngar til fin harpa.
$cfi harpun ^iu»rojn taujta, dbiupijta hijjen# minun, Ääntien fiilnn ctrdftö, 3oui>ifta trott otifyitt.
^3iini fitltt fanbeUfctn
HlJDEN- KlUKA AT , eller luolat , i Bjömeborgs Lii h n , ftora ften- röfar elier Jättegrafvar, dylike , fom ock finnas i öfterbotn ; för- menas vara ai Hijfis ilägtr och aftoda upftaplade, dels nedfallne boningsrura, dels Urift-ftallen ifrän Braane- aldren; hvartil niär- ken funnits i de qvarlefvor af kari -och hält-rultningar, fom iblancf aika och bengrus träflats under deffe itenhögar , . hvilka finna» pa anfenliga hogder i ikogarne — Se Jätit och Äbo Tidn. to \de Sr a ongen för ir I7ljj />. *86 - - och f: de argdng. J&r dr 178*2, fid. 221 ocb f (dj.
HlJJEN - Kissa , Se Kipinät ir,
HlJDEN - LlNNA , et upftapladt berg, af Hijfi utfedt tä Slott k Paldamo — Se Kalevan pojat,
HlJJEN - LINTU, i. e. Ampiainen , ia kaliades Getingen, och aa- fägs för en bläkuiles fogel.
HiJJEN-PEsäT , Bergstrolls boningsrum , Se Hijjen ■ Kiukaat och Hijjen hevonen,
HlJJEN -RAKKI, En helfvetes hund, cerber, furie - -
HlJJEN -RUUNA, en underjordiik bäft. Se Hijfi.
HlJJEN -w8kt, alt Hijfis husfcdk, en gruflig ikara af pI5go-andarr fom uphetfas af troll pa dem de vilja illa. Voi Hijjen väki är - en af fma - fvordomarne.
Hijfi hade et väl förfedt hushäll : hus och hem , huitru och barn , hältar, hundar och kattor, fom aHe vord af et argt kynne och likadana nied iin husbonde.
* B3 Hif.
Digitized by Google
H H I J
Hippa var en af Hi j fis döttrar, fom i lag med K -ilma briidt-
om äc tjufvar, at äteraäinta d~t bor Utuina. Se Kipinät är j och alle löregäende artiklar under Hijjen och Hijfi.
Hiji .ITUR, En af fkögs-dejorha i Nordanfkog, fom (luille förtnga ivedan af brännfär. 1 !on anropades \ hi dylika cldikador ialedes:
paloit pcbiait n iti, Curtpa fijucn br>otd,
^ijlicdv ttapion nviima, Otti jddtd jdftDmtöd,
£uo pciain pcrcjja pi)6ri, 0utifh Pohjolan eliitti ,
jtppcncfd fppnncirn>nr|tn. tuella ijijptld bm> pttdi ,
Driö jucjn Slkbjolatfa , puolla jädlld jdbpttcli,
3ouf en lampi luitaifclfa, $aiffcja palaneita,
%Btjt fdivd felfd luulla.- Siljan tuifi tulkljita.
HlJSI, En mägtig Gud eller Gudinna, fom fredade for fkogsdjur,
- men var i fig ljclf lörlärligj dyrkades pa Hera Hallen i Finland, hvarom än viina ortec nämnde elter hoitoni , til äminnelfe af deis dyrl^an: t. cX. Hijdcn ■ muori , Hijden- linna &c. Hijfi är til nam- net myeket lik de Atgyptiers GiuUana Ifis, Ofiris fyuer och ma ka, bägge iöddc af Saturnus 3 bonaruxn anium, morum »Se agricultiux promotores.
• Se Wennerdahls Mytbol. och Suidas. »
Hijfi anlägsför en grulvelig ifark Jätte, grym och fbrlarlig , hvilken dref björnar och Vargar fom lamb. Agricola fäger: ^ij(i llldjt* ((jft fci meitOll. i- e. Hiifi de Jeris largitus luit vidoriani.
lt. med Hiifi fötftiis fä väl Bl akulleni , fom Hiv Onde , da det fäges: mene bijteen , far til faners ; mifta bijjeflä fe tuli, afhvil- het elakt rum kom hän ? jo [en bijfi veti : is»ii bijfi toki, det var Hin — - vox indignantis &c admirantis.
Hijfi är af flere flag: l:o JFefi bijfi , 2;o Mettän bijfi , 3:o
f Kuori bijfi eller Hijden mäki — dclle alla , nami. vatn — fkogs - icrgsrän , tro trollen lig kunna uphitfa och uteommendera , at qväl- ja och pläga i fynnerhet tjufvar, at göra en döf, blind, darrande, och med flere fjukdomar behäftad; en fädan önlkan är denna:
2fcn fateben ÄabtonOTOi, Ho fom afvundfaint fer,
0ilmin fiecin fqmi&liu, Koxar med fneda ögon ,
Digitized by Google
H I J
*5
JS?«n FujatTa Fuunneltroo, 'Den fom lyfs pitSget,
QBdlilld n>djpftdn66, , . Lurar pä vägen häremellan,
•^tijcn f)UVfti f>urmc()fnm, Uin ondes blodiga duk,
^'om)iin fcf)Ctmoon, * M3 fvepas om hans öron,
Sorroin fuufcnurtomari. Sä at hau blifver döf.
Hijfirt\\ct Hijttis , anfes för Hijfis fula och flygga boning. Et hilkeligit lialle j h lfvete. Run. Hijden bijli tuonet - - Flere or- ter i Finland, henunan och Ijöar bära nainn af Hijli — i Pijkis och i Paldamo Hijli och Hijttis i Äbo Stad en gärd, Hijdenala i Pcinar, Hijttis i Janakkala, Kimito och Lojo, Hiiden kangar i Noufis, Hijden rvcft och Hijden mainio i Wichtis &c. he Kaitaa.
Hijtein-Kirkko, vjd gamla Kunga-Sätet Sauris i Wirmo Soc- ken, vid berget Ifomäen muori. Hijtein Kirkko , i. e. Teniplum Deornm fylveltriuni j dat finnas ltenar latte i deu oidning, louiTein- pel brukade grundläggas och upmuras.
HlJTOLAINEN eller Hittolainen , et elakt bergstroll af Hijfis fa- milie, hvars fträfva här förvandladcs tif orniar ; hvarlöre omien titleras: hiuöfanva, pannatyaifen partafatroa.
HlPPA, (Ylimmäinen Metän Kuningas) Faunus el. Pan, den förnäm- fle Skogs-Gud, kanfke den lammi , Ioni titl ras Kuippana; fkulle drifva Skogsdjur i giller och tällor , hvaiom lian ani opas laledes :
Simppana ‘•Dlttdn 5Funingag, 3ft«f?d 'Jippa halliparta,
ufcttefe fultiaft SDlicIutijja SJicljtolajja , Ädptule hcpeitaö,
puhalla piinan c-n lanfa $j>oiffi ^chjclan jotfla,
©ini lanfa fiuroirauta,
^ulla fuurta, tulla pjcntd,
^Siljaa menen mu ojia.
Kuippana du Skogens Kung, Du hkogens lultige Gubbe med fkiftando Ikägg, Led dina guldv':irda djur 1 den nöjfamnia fkogen ,
För an dina lilfverdyra Krcatur,(i lynnerhet Räfvar), Bläs ut rakt dit röda garn Tvärs öfver ifrän Notdens elf, Svinga den bläa trädea (tvjnna'». At bade ftora och Imä djur mi konini» ,
Vilicbxäd af mänga llag,
Äput*
Digitized by G dbg le
H I L
H I N
*0
$pnftd föifen Fatmalfijia/ Klodjur af alla (argor,-
Äapin laajalta mäeltä; Iirin Laphnds vidfträkta högderj
Sftijl» fäg tUfU tuonnempatö/ Hämta dem längre ifrän, ?aajajla Säpin petäjiä tC. Ifrin det vidlyftiga Lappi and*
yttcrlla vrä, —
Hiippa , en lek ora vären. Se Helaa.
HillekWO, en Utter-Gudinna, Saukon oma Emun. Bodde vid forsfar, bäckar och kiillor; fkulle gifva uttrar; kallades ock. ipejem ebtofa Emäntä , en rik och gunllig vatu-iru j d_*Ls pian var jfuoletar.
St. HlKRIK, En Lärare ifrän England; kom til Svenge mcd fin Landsman Cardinalen Nicolaus Alkanen f s 1153, och blef af bo- nom förordnad til Bilkop i Uplala. Hän lölgde raed Ekijc dcn He- lige til Finland, där hän onivände och döpte manga hedningar, och ltyrkte dem, fom af Eriks vapen redan voro tvungne til dop och Quiltandom.
Meu när Hendrik pä Svenfkt fätt ville gälla pa et gods, fora til- höide Lalli , eu lömäm Finne, och i ägarens tränvaro uttog det hän behöfde , hl e f hän af den lörtörnade Lalli öfverfalen och ihjäh Hagen pa ifen i Kjulo träfk, förft pi iret 1 158. Lalli afhögg St. Hinriks turnm, hvarpä var en gullring, fom flög pa ilen, inea glittrade fram om vären, da den gjorde mirakd och en hlind, (ora förft hlef dcn varfe, feck (in iyn igen. Samina tumin, är nu et in- ligne i Äbo Lora-Capitlets SigiU.
Detta dräp gjorde Henrik til en Martyr och uphögde honom til et Helgon. Päfven Adrian 1H utgaf en Bulla, at St. Henrik fkulle blifva Canoriicerad, och d. 19 Januarii, kallad Hindriks * tnejfa , (kulle hans äminndfe heligt firas, och St. Henrik antagas til Sveriger och Finlands Patron. Hans graf i Nou/ts kyrka, trc ntil ifran Äbo, blef mycket befökt, Hans ikallan troddes bota. fjukdomar och hela kropps bräkligheter. Dom • Kyrkan i Abo b(e{ invigd pä Unikangar tU hans ära, och hennes underlagde bönder kallades St. Hemriks Landtboar. St. Hemriks bild i Lebens grös- fe fins af träd, med Bilkops mitra. i Federsöre kyrka# vikcnhus.
Se Lalli och Ränädmiki. Hip-
Digitized by Google
H I P
H O R
*7
Hippa, en Skogs-Gud. Se Hiippa — En annan vid namn Hippa anfes för Hijfis dotter, fom fkulle plaga tjufvar, hvarom Runon figer: 4ippa ^‘Hen tyttdrid * * rcatfa&ani tvartiajcf , omoani otta* ma^an. * * Se Hijjen väki, Hijfi, Kipinäter,
Hirmu, en förfkräckelig Jätte; fördref coliquc. fcutitfa fo«
trjfto, faiffircaHan fö^lcitta.
HlTTAWANIN eller bittavainen , dref, lik en Jagthund, de rädda haxame frara; anropades fom en Gudamagt, för at gynna Jagt och djur - tange i Careln. ^
HlTU , Uijien neitofia eller Hijten. En orm-piga, en af Furierne. Ormen liknas vid henne: 4*ru foljttn ncitofta, palmiffo paulalle nojiart/ l)tU$ ri^ma fcijttU nojia» — ormen trollens härband, at fläta med.
i
Homma, Kimmoin Kuningas , fkulle ftämma blod.
HOMARIN Kofld, En flrid ftröm med forfs , fom i Runome del* nämnes vara i Sverige, delstrosvara Turkin rajalla, vidTurkilka gränfen.
HoNGAS, En Nordanfkogens Fru, fkulle hilla flyr pä bjömen, at' hän ej fkadade bofkapen:
4ong*« Ojalan SmdSntÄ tfuiit <j pihlaja pitäne, jDane panta pi&lajafnen 9?iin fä tautamn rafcnna * *
wndn pmpäri nprerdn,
Hong AT AR eller Hongot ar, n. pr. fam. En Skogs-nymph, Fu- Tuträns befkydderfka ; B jörnens mor och amma ; Hongonen defs man, Bjöms feder. Befkrifves (äfom trumpen och tvär, toaljo • vaimo , bor i Romentola — Se Tapiola. Den giymma Björnens amma kan ej heller hafva mildt utfeende. Öin Björnen heter det i Runome ; #ongifofla jutun fufujt, 4<>ngor«r jutun fufuft. * * *
HorOG ALLEN, en gammal Lappfk , af dem fä kallad, under-him- melfk Gud. Kan äga likhet med Bacchi högtider, fom höllos
C pä
Digitized by Google
MS . H ö L ‘H Y 'Y
pi Iky-höga berg, hvars Präfter nämndes öpytoytar, de där hbllo famraankomfter hjeltar och Gudar til heder. Suidas.
H6lm& , En underjordilk Järn-Gud. R.
Cuonelca mietti, $<vdg f>cindn (jettetjld,
SDMöu alta tllaiiötan poifa, <3B<ipd 3lnuutn pajaan —
£6pti luojia rucftc fjcmdH, 3tte feppd jlmavinen » * »
i fjelfya verket ej annat, än tack- och jnyrjärnets uphof. v. Il- marinen.
HULDA, en Finfk trollkäring , hvilken berättas hafva forgjort Sven- fka Konungen JVanlander — törhända Taciti Wc lied a , en jung- fru, foni kunde fpä, och Dalins n>eli ltd a , en af honora föregifven Spädoms - Gudihna. Se Atbe.
\
HuRUS och burus -mainen, ea välgörande Nytnph, fprdinam6ifes dotter, hämraade blodflöder.
x HYRYIT&R eller Hyryttar , n. pr. fam. af Panittares aöoda, fköt- te elden i koppar - kcttlar.
Hyse, en fkogs-andc, rädande öfver vargar och björnar, fanini» fom Hijfi , Hyft dref fkogs - djuren i väli.
Hyfis häft eller Hijjen Ruuna var en underjordilk hali, hvarpä rrds til blakulla efter linörjor, dä man blifvit färad af jäm: R. \t
f oonnifo -$tjjcn Kuuna , fafiuufo tTJanalan fantflö * * »
HystSRORG eller Hijfi Slott i Öfterbotn, cmellan Sotkamo och Tal- damo. Et berg med trappfteg. Se Hijfi , Soini.
HyyttA, den Rimmiga köldens iskällä moder. Se Kijron kofki. Pakkanen.
HyytUmÄINEN eller Hyybdr öinen, den af is och fnö rimmige och ftele Pakkafes Farfader. Viutcm kallas Taimi poika Hyytdmöi- fen. Ilotades, at ej förr kylä tär och fingrar, än lian islagi lljua- xen- forfs, lä at ingen droppa lkulle drypa j äfven en qvinnas hän- der i deg-träget och fiilau i llod qveden: kuiden lkulle luita til .. della orden;
Digitized by Google
I H
I L
19
tfuinfjas fiiimat tPuojcm CofPei» cjBeDcn rouotamattomatf ,
?lfan fdDcr tattinahan, cZöafytafjan herooftn marfan.
^affanen Puhurin pcifa,
$a(n?i poifvi ^vytdmdtfen,
(£116$ fplmdf fpnftdni,
QBarpahiani paleleF! äifenfd minua paleief,
Ihari, en forfs uti Kangafala vid Palkani i Tavaftland, fom kom "up 1604 vid Ibari by , da Sarfan kolki flod torkades, hvaraf ärdet- ta orditäf derpä orten: 3lfid 3h«rilt fojfi jdatti ©arfan »aironi*
fe;i/ d.
a.
Immitis Torrens Ibari dum nafcitur extra Pauperiem peperit, qua pungitur incola Sarfe.
Vid. Chrift. Limnel Difp. de Ta vallia P. II. p. 24 & Aho Tidn. för är 1784. Se Inari.
ILKKA eller likainen , Jacob, en bonde frän Ilmola Socken i Ölfer- botn, anförare för Böndeme i Klubbe- krigct 1596 mot Claes Flem- niing. Se Nujja eller Klupu-fota. Ilkka , är et Bonde » hemmaa vid Ilmola Moderkyrka, flraxt bredevid landsvägen.
ILMARINEN, JVainamt>ifes yngre brorj Luft-Guden, öfver väderj famme med iEolus , radde äfven öfver eld och vatn. 3fFi tllltd Ilmarinen, mdidhptti (2Bdindm6inen , pimidfd ^cljjolrtfa. Hän gjor- de krjgstäg och iärder lycklfgc. 3^mcr^nfn' ja ilman ttf,
ja matfamichct eöeö TO«i. Denne \\ äinämöifes Bror och Compagqon, var ock en god järnimed och masugns mäftare vid tack - och' myr- järnets kokning - - - hvarom fjunges i Raudan Synty:
Sjelfver Snicden Ilmarinen Satte trälarne at draga bälgen,
I)e legda , at kryfta pä (puita), Drengarne drogo bälgen , at de flä-
läde:
Redan den o.dje dagen Beläg hän Iin äsfjas botn (underlla
laS)j
Hvad godt förer min eld,
Hvad drifver min äsfja fram? Järnet tränger lig ut ur elden , C.2 Sfo
3tt« @eppd Ilmarinen «pani orjat (jcbtomaan , painamaan palffalaifetr Orjat liefjto I6pf>ptteli:
3o pdimdnd kolmantena kafjto ahjofan aluftan;
©litd mun tuleni tuopi, kuta ahjoni ajaa?
SXauta tungepen tulejia,
Digitized by Coogle
3fo muta Id&teejM, t£nd rauta rocmi nakeilta. £of>teioo, fdönt<l66:
£o§: ftnua rauta ranffa, 0tgfd$ fillcin ollut juuri,
St uins tuoti()in pajahan,
Si uinohto heilut 4ettccjja, QBenpt rocfjnäfjä ta^afa,
Sftoufit nuorra taifiitana, Äumma ftnuu afyeen ajelin.
20 IM IN
Det flora jämet frän källdyn , Moder-jämet ifrän vatudjupet. Han beier det, viinder öin det:
O! du iiackars Jäm,
Intet var du da ftor.
Di du hämtades i iinidjan ,
Da du välde (gungade) i hängdyn, Var fegt och tögdes fäfom en hvet- rajöls - deg ,
Uptogs obrukadt likt deg,
D5 jag löfte dig in i äsfjan (i masugn)
Se det öfriga under Luonut ar , Aluen järvi.
Finnames Ilmarinen beteknar o itä iegnet, iikan och luften, fa- fom Jofur eller Jupiter. 1 anieende til Smed - kunikapen kunde Ilmarinen anfes föi S rva f n is, den 1 inika V ulcanus , ty honom blef- vo alla goda vapn tilikriina.
Ilmarinen , liloin en god Fil-fmed, anroptes äfven vid Pcft* Ikott - - -
3ellama puhuja puftrran,
SJmpu* tautia ajelen;
3tte Suloinen 3umald,
at utdraga peft-fkotten.
ImMT, En kärleks-mö — Finnames Aitrild , fom ikänker ej mindre oro än ro, bryr och iärar de dödeligas hjertan. Se Pohjolan impi.
InArt, En af Stygis hifkeliga brädllupande forsfar. Inarin wefiy Pohjolan puolefa ; et afgrundens träik ytteril i Norden j di t troll, fanit alla onda valnader och gailar hänvifes. Se Aluen järwi och Ibari: R.
duonne ma ftnun m.inoan SXutian faffcljen tumaani,
3narih»n iiftt.fydn Äujt et fuuiu fuuna p5«nd,
är et Exorcifternes trogna votum mot det onda.
InboMTEHKT , fauime fom Tietäjät , eller lika med Grönländares Angekokker och perfemes Magi — trodde fig veta alla hemlighe-
. ter:
3&< ‘äBanfoa tPdtndmiinm, 34e 0 ppo 3i|nonnen £<Sjä mpijfin taroitaljan,
i
4
- 1
4
Digitized by Goögle
I N
»x
J A B’
ter: om nägot var bortftulit , en häft bortrymd , eller nigon (kada fkcdd j iä„vifte de beftrifva alt, endaft de fägo i en bränvins-bä- gare: de ville fäga om man hade at förvänta lyckelig eller olyc- kelig utgäng pä et ärende, om giftermäl &c. Defle voro Lakare , fom äfven fränvarande kunde kota , om nägot af den ljukas kläder eller husgeräd til dcin hämtades.
De forelkrifva ätfkilliga narraktige botemedel, fäfom at ga om- kring en kyrka, eller om natten inpä kyrkogärden & c. och den fom af deras cur ej blir frifk , belkylles at icke hafva obferverat alla deras löjeliga uptäg och förelkrifter, eller fäger man, at en ond ande eller menniikja värit förhinderlig m. m.
Defle Tietäjät , eller vife Gubbar, fokas pä flere mils vSg. De äro altid fötäcdde med vidfkeplige amuleter, t. ex. mennilkjo - huf- vudlkallar , ken , ftoft frän kyrkogärden , ormhufvuden m. m. hvar- med de tro fig uträlta alt. Ingen törs förtöma defle allvetande herrar; ty da rala de, bita tänderna, deras här refa fig, de bopp» af enthoufiafme up i vädret, ltapla fram nägra ord. Itäinpä med fötterna och bärga fig fom iullkomligen ralande; däriöre Kallas de Indo- miehet t t jotFa eroat innofanfa , ^albiofattfa fiiffurotit ♦ * Myrryt miehet — Se Haltia , Tietäjät , Noider eller Noidat , Myrrys miehet.
JABMIAIMO, Lappames JVallball eller Gripnis - Salar , Finnarnes Tuonela , Manala , dödens boning, et ityeke iud i jorden. Näf nägon dör, läga Lapparne, at §älen är faren til Jabmiaimo. Äf- ven mena de, at Ijäien är faien til Jabmiaimo , när man är blef- ven ljuk, hvarlöre Lapparne Uuta, at kroppen vil komina efter och dör. I a de falla i fin ccflas eller dvala (fjoppj lanftcpi 10» faia de lii Jabmiaimo \ när Noiden är komn.en til jabmiai- mo, bcgärer hans llägt, at ijäien ma äterkomina i kroppen och mennifkjan framdelcs kiva. De ijungas dadan up med troll-Ru- nor. Sidenius.
Alla döda äro i Jabmiaimo lika fa väldiga, fom de hafva Vä- rit häruti Vtvlden, och de la en ny lekamen i dels ftad och lial- le, fom här lörrutnat L jorden, Se Rotaimoi Rotu och Tuoni.
/
C 3 Jab
Digitized by Google
a» J A B JAT
j[ nimi aimo kan jäniföras med ganila Gdtbcrncs Gripnit-Salar; de döda hjcltars boning och hemvift , där de möttes och bodde i de dödas rike. Hiir fatt jfallaadur pä en gyldene ftol, och om- kring honom de berömdaiie hjeltar , hvilka vcrlden nägon tid fedt. Här {jöngs Gymesliod , en fan g, fom förnögde de aflednas öron i Grjpnis - Sai eller Jabmiaimo.
JabMTAKKA, är dödens moder, härlkarinna i J ahmi aimo. Til
y ahmi akka otfra Lapparne, pä det mennilkjorna mä fä lefvaj ty j ahmi akka och dödningarna fjelfve ftä efter, at af de lefvande S ned til li g dem , lom aro i flägt med dem, fäfom barn, barnabarn Scc. Sidenius.
jAMI-kiatfer, underjordilke andar, ät hvilka Lapparne offra ben och nägra fmä ftycken, lom de taga af de fömämfta lemmar pä offer - altaret , och om hvilka de fäga, at Gudar och Jamikiatfer Ikola däraf kunna göra Cg nya kreatur och lkapa köct pä benen. Alla tider bruka de ock tilbedja pä knä och läfva Gudarna med deras fänger. Sidenius.
J&TIT el. ydttiläifet , famma fom Kalevaan- pojat , eller Ribclns E- n akan s barn, Nepbilim et Gtbborim , Rejar och Goliatber , Jät* tar, tyranner och väldige.
Dem tilägnas än de Stenröfor (ehuru de mafia aro Lappames qvarlefvor, af fattiga kojor), fom finnas naftan öfver alt i Finland, i fynnerhet i Haliko, ätveri i Björneborgs Län, där de ock heta Hijjen kiukaat , luolat ; i Vijtafaari, Lapinrauniot ; 1 Laihela och Sijkajoki i Öfterbotn Jättiläiften haudat , afunjiat , huoneet.
Defie Atins barn, Nordens äldlte invänare, lekte i Iina tjocka Ckogar, livarcft träden aro lika gamla med verlden och ftä med Ii- na lummoga qviftar fnärde kring hvarandra, och gömrna i Iina fnären de Villalle djur.
Värt gamla Sverige och Finland kallades Jotanbem eller jjdt- tars land , af ftna Reslika inbyggare, fom da hade ben och ej biäfk, blod och ei vafsla, h vilkas kroppar hvarken veklighct, el- ler välluft, eller utländlke drycker hade gjort qvinliga,
Jdtt-
Digitized by Google
J o R
v
J O U
t»3
Jdttfirikar bodde i Norrland. Fordia invanarena i Jaftrike- land och i vdrt Paldamo , (Se Hijfi och Calevan- pojat ) i liiiigd «och ilyrka, naftan Jättarne lika. be Kalman- pojat.
JoRTANA, Styggie flod, öfver hvilken de döda fkuggor (kulle fö- ras, die fvedor förviftes: i Runor, ftundom en Elf , ftundom heter det: pottuna, 3umalan poiFa, SuleF tpöft tuntemahan.
i. Kukrefven (Ähky) manas til jjUOttani'1 jefiitt fuuf>tltl (jJötIIMI» fcit) tajciilö, t)JEi Jttortanin jofi; där iäges ock qvefan (Se Kota- lahti') vara upkoinmen , Juordanin jokijn fuijffa — dit iörvilc* ock qvefan hän fingret:
Smji flnun fcitu «S^krcn herjä heitettonflä,
SSftenetf Suonne funue fäfFen, SDlcrfinä tnärättämään, 2?oiöanin jofiin fu:f)in ; panemahan paifumina * * *
©iclt det Futta fulfer.unna
Dä de läfa öfver ormhett , gifva de in at bofkapen qvickjilfver, falt, camphert, dyfvelstriick och bätvergäll , fom de blanda med vattep , hvilkct de raana ihan Jordanin joki af Kyytiläinen :
Suo mettä 3oröanin joefta, ftoula mettä- fieleHent Jjpmän »virran pt>6rtcf>cfld Sudta mettä tuotti
*83ettÄ VTennon lähtevä < * 3or0anatfe|k jc.c(la.
v ■ v.
JoiUN — Jvtfr, Finlka folkets fordna namfi, hvarfore j D oma f der heter Jota - Dolgi , Finnarnes Baneman eller mördare, häraf är ock Fornijoti fauunanfatt — Se Fornioti , dtbe , Jätit. • * )
JoUK KAWAINEN , Fn Jätte, fom ville täfla med JVdinaniiinen ; iren Wäinäniöinen ftack. honora genom hjertat ra cd et ipjdf j dä Nuori- Jmtktnraincn anropade alla Gudaimtr^er fä til lands fom fjös, och äfven i fin nöd vär.de fig til J. Maria, fom pä en natt läkte läre-t, fä at hau blcf hclt frilk.
Hän öfvcrtalte fedan IVäinambinen , at fiunea , hvaraf mbrkrets portar öpnadts, lujien daldrade , klippcrr.e Irujlo j haroa» heter det \ KnBtw; A . ...
Seum*
Digitized by Google
J o u
fieutotoat fiiFFu, pM jtfrif? , portit p^jalTa rcpefl,
Äiroet rannalle rafoorct, Siman fannet fatficli,
<J>aaet pnuffu falliolla, U>Äin*m6ifen laulaiga * * *
ibäinÄmiifen laulaifa;
Joukamainen mötte Väinämöinen pii en väg och retade honom, hvarom Ruuan berättar fälunda:
Cnnen Vt?ant>a FDdindmäinen, 2lifa aifnfjan taFifll,'
Sa Suo nuori 3onffawaiuen SZBemb«l tarttui roem&eltfeen * » Sulit tieHd roaftujiuta,
Joukamainen fade dä i fin ungdoms hetta:
€5e npt tieHd olfo&on, ©arfa jaot faumrootupf,
Sofa tienneept endmmin; 3lma pielet piftetpjri,
ie tielöd pciö poifetfrijon , 'Eftdet mpUermiitetpjrf,
3ofa tienneepi vvd^cmmini Äimet lucDujrt fofot>on*
aRuijtan meret fpnnetpjtf,
Jusfit <k extendi campos, fubfidere valles,
Fronde tegi lilvas, lapidofos furgere montes.
Ovid. metamorpb. Lib. I: v. 43, 44.
Men Väinämöinen bevifte fig vara äldre , och fattade i Joukko vainen, for at kalla honom i ljön, fäjande:
£apfen tieto, mainion muijto, SBNnun en meret fpntdmdnf, 3a ei Uron parta * fuifen ! ©arfa jaot faumteomani * * jc ,
Hän lockade fedan Väinämöinen at fjunga:
£aula, laula H>dindmiinen, QBarmon fpttd roaflaeli * • £präile Ijpmd fufuinen * * » <2Batainen on laulamani Suopa roanlja XX>«indm6ineti Slifainen on ilon teopi;
Men när ock Väinämöinen började fjunga; fä mäfte alt daldr* och röras , fiioin det äfvanföre är berättadt. Se Väinämöinen.
Joukkanainen var lik Tbormoder , fom fjunger när hän drager pilen ur hjertat, och lifvet följer efter handen. Joukonainen kan ock liknas vid Göthernes Hogne och Hämärä. Den förre 1'öndei- flet Snipbalder , när hän fövandlat fig i et lejon, och log när otan Ikajr ur honom hjertat. Hämärä, kämpen, hotar da hän ftlr
pi
Digitized by Google
j o u j u m
fj& knl, och kämpar ännu nar lian millat bägge benen: kroppen är ftympad, men bjertat oförfagdt.
JoULU kalla Finnarne Julen, den de af gammalt och ännu halla för den ypperfta högtid, och hvartjl i iynnerhet välplägning af mat och dricka beredes, famt di fram för andra tider nyttjos j där- af är äfven detta ordfprik gänglc: juoman l. JUO&a jouluna pt* tiroi, fpfoä lifoaa (ajfiaifa — Se Lajkiainen , d. I. om Julen fkal inan dricka. '
Bilkop Jtfper Swedberg i defs Scbibloletb och OI. v. Dalin i Su>. Rik. Hifi. derivera ordet af Jul, rota , fom fans pä Runeftafven för denna dag, til tecken, at Solen ätervände tilbaka raot Nor- den j eller af Joi a , Joldra ; för de lekar och dryckcs-lag, med Oderit galtens törtärande, fom da anftaltes O den til heder, och för at viima god arsväxt , i det inträdande nya äret. Om den pä* följande kornvaxten mycket lagt fig härs och tvärs, fäga Finnarne än i dag, at husbonden, eller den fom ladt , värit full ora Jul* dagen.
Hos GrSkerne firades en Högtid af mäft lika namn, hvarora SuiDAS. 'le Aria, fefti dies, qui in Jo/ai honorcm celebrantur. 'icXctoa , Heros quidam, qui apud Athcuienfes colitur ; Hos Scapula finner man följande: 'OvAu vocabatur Ceres: 'OvAc <r & 'leuAoar, hy- mnus, qui in honorem Cereris concinnebatur. And. YVenner* dahl, i defs Mytbol. Lex. förmäler ock, at Cereri til ära firades en högtid i December mänad; hvilket alt leder Julen, Finfka joulu , i hänfeende pä namn, tid och äfven vällefnads plägfed, ät- niinftone för Chriftendomen , til gemenfkap med Graekcmas omrör- de feft. Vift och aldeles afgjordt ärd?t, at väre Joter och äldöe ’ landets invänare, längt för Cbriflum uti hedenhös, i uräldriga ti- der firade Jul rätt högtideligen , jult iarama.tid i December , foia vi nu för tidcn, ehuru i andra afligter.
Jumala, Den Högfte Guden: är ej Nora. propr. utan Apellativun*. Jumala Tempel var beiyktadt i Heliingeland. v. Hervara Sagan med Verelii noter. De Bjarmer , fom voro af Finlk härkomft, dyiKa- de en afgud. under namu af Jomala , hvars Tempel högft hcligt * O före-
' Digitized by Google
a 6 J U M
*
förekömmer äfven i gamla hländfka Sagor. I Herrauds Saga-p. 27: tbar är gofgad God, tbad er Jumala beitir , cc h hos Sunr- ro Stureeson i St. Olofs Saga 2. VII. 145. i gartbinom flaidut Gotb Bjarma, er Jomali beitir.
Ordets Jumala derivation fe Dauns Sm. Rik. Hifi, i. Del, C. III. not. r. C. IV. not. m. Andre derivera det af Ebreilka Joni , dag, och El, Gud, fom ock kommer öfvcrens rned Lappar- nes Jubmel: andre af Jom, dag, och Malecb , full, (plenus fuit) plenus dierum , evig, alsmdgtig & c. And^e af Satnordiika Jum, himmel, och Baal (Syrifka) Herre, cller Eftbifka puhua, dyrKa, tilbedja, det iamma iom Finnames palvella.
Den Högfte Gnden kalla Finnarne, efter inkonimen Chriftendom Luoja och Kaikkiivalda , (kapare och alsmägiig. De gatnle Fin- nar hade likväl redan i hedeutinia begrep om et alltings (kapare, fom de kalla Catfcn ma»lman taFoja, ilman Fannen FalFutcaja, expanfi fabricator, läftets utlmidare, utränjare.
IVaindmbinen i ltriden med Joukamaintn tyekes ock ädagaläg- ga Iin allmagt.
Si väl Finnar, fom Lappar, nämna alltings Skapare Jumala — « Finnarne Jumo , Lap. Jumi cller Jubmel. Se Archtopolitans ' Dilp. p. i2. de origine Ö* Relig. Fentionum. - » ' * 1
Schefferus in Lapponia och l'etr. Erno bifi. Fcclef. nämner en Jumala , fom Bjarmcrne (kola hafva dv.kat : inne i gärdenom ftär ock de Bjarmers Gud ocb beter Jumala, St. Olon s Saga liipra cit. Häidateknarena äio ej vifie, hvareit de jkoja iä ta detta Bjarme land O vaara, nuori maa , Bergland, Fenn), där Jumala laiom en Öfver-Gud, bland andre fmägudar, dykades. Somlige lätta det emellan IVafttr ~ och ÖJlerbotn , ai d/a i Cajana .Län, andre i Finnland &c. v. AkcktuPOUTani Difp Inc. cit. De IVotakrr i I( ajan dyrka Gud, ui.der namu. ai Jurnar , de CtfcbcrenmJJer — jama.
Af gamla Konnnga -Sagor är otvifvelaektigt, at Fin(ka folket art* fago Jumala för en Öfver-Gud, och gäivo honom en präektig dyrkan. Mycken likhet är, at Finnarne kallat Gud Jumala, af Gitckilka cpcKmoa hvilket Epuhuon Gia^eiiie tinagi Jupiter
och
*
Digitized by Google
J U M JUU 27
och‘ derunder dyrkat honom fom en fridgifvande Gud. Ceres bar äfven i Thebas blifvit för lika orfak dyrkad, och kallad apchviot —
' Suidast in voce cfxcAxioo.
JuMALERS eller de Amalers att härftammadc af Gudar, de äldfle och forite landets invänare j af hvilka Fornioti var. Se Fornioti, A at he , Jätit.
JuMO, Jymi , Fme — En af öfverboer i Väfterbotn af Refa-flägte, fom Ikulle beltorma himmelen. Umeä Stad är efter honom näinnd. Se Pohjolan poika, Jätit , Kaleva an -pojat.
JuNKKER eller Junkari , En Lapfk afgud, hvilken dyrkades fäfom gynnande jagt och djur-fänge; hän anroptes vid en ftor ften el- ler träd-ftubbe, dit ock , honom til heder, Renblodet och alla hornen af hvar Lappik famiile famlades: hän var tilbeden under namn af Stor -Junker och Li II- Junker. Af Renhorncns myc- kenhet i defla ftora högar pä gamla otfer - ftällen , kallade Stor- Jun- ker til äminnelfe , kan dömmas til Lapparnes älder.
JuOLETAR — Neptunus. Hillervot manj ftyrde i lag med henna uttrar i giller. Hän bodde eller hoit til i källor och gölar, hvar- ifrän hän upmanas : ’ •
3uolecot: uffo faunia, 9}eufe tänne fiettt&eflä,
*Bejin fultanen funingas, Sinteittähän ainoan * *
JuORTANl — Se Jortana.
JuUKELl, den fatnme med Juutas. ’ Se Kyytiläinen, Altolainen.
JUUTAS, Sjelfver Hin onde, ormens uphof, Loke. Härmed utmär- ka Finnarne en elak, ond, argliftig, fom ormen. Juutas bemärker äfven i Eftbnifkan , djefviden eller hin onde. Se Katrinatar.
I ormens tjusnings-ord heter det:
Uupu jfuutae juoruahan/ $ino ilfiön fiafla * *
QBifp tudiipdö fdptpÄdn , aflfen #ccra hengen antoi
Ufon uuelle fimtfle * * * Ädffpn petatut per6fW. * *
&ucla tippa taan fuufia,
D 2 Juu-
s
Digitized by Google
K A I
-8 J U X
Juutas harle med fin Huftm Catrinatar 9. ftygga afgmnden» foiter. F.fter honom aro än deira Finfka talefätt: ftn Juufa*
tt>ei — lian for til faners: mif>ei)M juuttaalle fe ituni: mifi jfuu# taa ftnun en: jhiutafEoe fen en, jcjj ej fe Idfoöe ie.
JuxAKKA, den 3 djc Maderakkas dotter hos Lapparne, hvars be- ftällning är, at emottaga bamen, när de aro lödde, och bevara dem ifrän ilot och fall. Hon hjelper ock qvinnorne i deras fed- vanliga ininads-fjuka j Lapparne olfra til henna, pä det hon nii vara fliiig därutinnan — Sjdenius.
Jyry, St. Jöran, Gtorg, d. 23 April; en dag, hvars märkvärdig- het efter Sand Jöran läkert kömmit ifrän Päfvedömet. Jyryn päi- vä helgades, fom en fabbath , än i detta feculo ; ingen iick da ar« beta, hugga eller bulta, eller gä hardt i dörrame; hvarföre ock dörr - gängjärnen fmordes, pä det de ej ikulle knarka. Alt detta Ikedde, för at förekomma äfkan (Ukko) ora fommam, pä det ej ärsväxten (kulle (kadas. Ändteligen fingo qvinfolken denna dag
' flicka flrumpor, men alt annat groft arbete var iörbudit: Eljelc <
fkreks nog (tarkt, i lynnerhet om ifen fköt denna dag: at fupa (ig full var likväl ingen fynd. Denna dag oÖrades ock mjölk eller hela filbunckar undor viifa helgade träd i fkogs-lundame.
Kaiku, Kainun maa, Sjökanten i öfterbotn. itejn, de garnlas Qven- land eller Cajana Liin.
KAINULAISET, kallas, £ä af Savolänningar, fom af alla öfverboac uti Soknefkatarne i Öfterbotn , alle de fom bo ät Sjökanten och ta- la finare eller fömämare Finfka j hvavaf denna phraiis är: fj pu<
fyuu * i murtaa fainuujei, talar fin Finfka.
Kaisan, Kajjan, Kathartnan pänvfi. En af de räfvifke antagen helg hos Finnarne för detta. Di famlade värdinnan utom- gärds af defs grann-qvinnor par näfvar mjöl af hvarjej hvaraf til- reddes en moos, mämmi kallad. I ärtil kokades tra-d et härtil fpardt Ko-hufvud, hvaiaf tungan allenall med mämmi blef i fä- hufet förtärd. T'ä kliptcs fären 3;dje gängen pä äret, loin det ock än (ker. Se Kutri natur.
Ka-
Digitized by Google
K A L
*9
\
K A LARI — En ftrid forfs, lika med Ibari , dit fvcda forvifes;
$uonnema fftttm ntatioan, Sälänkin fatrfiafean ,
kiinan fofFdjen ' ©i<tt on ^pn?Ä * *
3^arit>in iifi^än,
KALEVVA, En Jätte, forfärlig och li ark, alla Jättars General och Fader lör 12 Söner, hvilkas namn äro förgätne; dock nämnea Hijfi, fom bygde Slott af berg i Faldatno; Soini , hvilken rodde pa en dag til Limingo , och fatte fig där nrd (et heirar.an nämncs In efter honom): Kibajpanfkoinen och Liekit incn rögde ängar och brukade fvidjor. Sjelfva IV Unamtinen och Ilmarinen tios vara Calewas Söner. De bodde förut ä Iin Faders hemort i Paldamo, men begäfvo fig fcdan til flera ortcr; äfven voro de i Kemi.
Kale\VAN- pojat, Jättar, fom arhetade öfvematurligt och gjorde ilorvärk ; de voro goda flotter-karlar ; ty de bärgade ängar pä en natt. Bifkop Agricola räknar dem bland de Tawalters Gudamag- ter. <£alew<m pojat (Calebs Söner) niitUt jil mttbl) l6it Filii Ca- lebi , Fennice, Calexpan pojat, talas än om i Finland; de tros vaa- rit jättar, af itörre kropps växt, än vi. Arngri.mus Jonas fäger, at de voro de Canancilke Jättar, fom (kolat flytt at Norden iöc Jofuee och Calebs lvärd. Jlr. Di/p, de Sorea Fennia p. ao.
öfierbotn flyrdes i Ivgialds tid af Jätten Cnlewas , Califas, kanfkc den Skandifke Lrott af Gylfes ätt, fora ännu i den orten behäller namnct at ättcläggar. (Dalin.)
Calerva hade, fdfom fagt är, 12 Söner, otroligen ftarke, afhvil- ka förnäniligaft 3 bygdt itora Slott i Öfterbotn. En Hiju upförde en ofantclig Eyggnad 10 tnil öller om Cajaneborg, midt i nro ra s Cch kärr, af grttfveltgen llor flen och jord, med trapplteg af mer än en ia n: n melian hvartdera.
Calemas. andre Söner HVainim&inen , Ilmarinen och Liekiinea bodde i 1 inn- Tavafl- och Savelani
* t %
Med defle Kalcrvas Söner haiver Ivonungen i Finland ur.derkuf-
. vat lig hela Ryislandj fom de gamle Finnar däront ännu qviida.
I) 3 Paft.
Digitized by Google
K A L
30
Paft. &* prxp. jhb. Cajani bref til Probft. P, N. Matbefius ia - jörd i Difp. de Oftrobotnia.
i Se Htjfi , Soini , Jdttiiaifet , Kyrialsbotn , Miehen Syöpä.
Koleaan - pojat tilfkrifves i urildriga muntliga fagor och be- rätteller ätikilliga hjelte-och jätte -dater. Deras öfvermage Jung- firu-döttrar voro fä ftarka och karlvulna, at de i fina lörkläden buro ofanteliga ftenar och lade dem i högar, livar&f berg aro up- komne. Et fädant berg, af Jättar ihopburit af löfa ftenar, är vid Päjände i Hattula Socken i Tavaftland, et ftycke fnin Rahkola hemman i en bro-ända, hvarom jag hörde där dylikt berättas.
Hi j fis Slott i Paldamo är ej annat, än et berg af löfa ftenar. DelTe Jättar (Kalervon pojat) mätte ock liafva bodt i Kemi Soc* ken. Följande anccdot tycks bekräfta det. För 20 är fedan letde i Rouavavanjemi i Kemi , i Paarvoniemi gärd , en gammal gumma Caifa vid nainn , fom berättat : 2\alcu?an Cyttdtcn ottaneen fjen>:fen ja fpntdjdn ja autan, jotfa toi äitilleen ja fano: rniPa (Ttti fonttatnn tAmd on, jottfa mindlöyiTn, äiti, maata tonEimafta ? äiti fanoi: tote pois pijfani: meiöän pitää poie paeta tälöä ntaalöa; ne tn» Iewat tänne ajitmaan. Let är. En Jätte -flicka uptog i fin fanin t n bäft > plöjarn och plogen , bar dem til Iin moder och frägade; hvad för en torndyfvel mande detta vara, fom jag fant, min mam- ina , gräfva eller böka i jorden ? Modeen fvarade : för dein bort , min pia, vi mätte bort frän detta land, och de komma hit at bo.
Kalkt, et af Soinit , Calewas fons, tilnamn, för defs lkaikftreki Se Soini.
KALMA, likftank, foljer med Kejjufet och deras anhang. Anfes ock i troll-Runor, för en färikild underjordiik niagt, fom ikal näp- fa tjufvar, mot hvilka hän uphetfas faledes:
SRoufe Saima faaseille, OBarfaljani reartiapf ,
i£>ippa #ijj«n tpttdtid, Dmoani ottamahan.
KALMISTO, Begrafaings platfer, i fynnerhet fädane , fom finnas än i fkogar och pä holmar efter Lapparne och fordna landets in* v&nare, för hvilka de vidikepplige bära myeken aktuing, och up-
- gräf-
/
t
f
Digitized by Google
K A L
K A R
gräfva där fordna lik til fina trolllkap. Sädane finnas flereftädes i Finland, t. ex. i Sijknjnki Socken vid Frantzila Capell, Pungeri gainla kyrkogard, och Kulma Juuri i Mungila trälk &c.
K ALLI1T-ILLAT, dyra Helgedags-qvällar, voro mändags och hela töi&dags qvällen; älven Söndagen. Om töndags - morgonen i dag- jäniningen, da koerna värit i iällan, har värdinnan gädt omkriug dem 3 gängor mot Solcn , och i en belynnerlig kropps ftällning burit imellän tänderna en Kaiif , och i handen gärdiens nyeklar , lija, yxa, m. m. i andra handen brinnande ltickor af torrved.
Om Torsdags qväilcn fick ingen fpinna, om det icke (kuli» fpöka.
Kammo, n. pr. den famma fom Kimmo. En forlkräckandc och hilkelig välne i Steu-rölor ; hvadan d ;t Finfka verb. neutr. fc itiini» moo — f« fntnmottaa fauoajtni, det faiar mig, at fe.
Synes i troll-Kunor vara en fteuarues pation. Se Sjojatär. Camus Fennoruin.
Kamui.AINEN, et bergs-troll af famma calibre med Koljumi och Pitus anhang. Se Ukko.
Lik Gtirfkagel , en af de underjordilka plägo-andarj pläga med Piru dc oiiiila (knggor.
KANGATAR, En fl.ogs-mö, bodde pä fandäfar, där hötj rufkade, i lag m d Tuulet ar , furuträu, at de bättre växte i längdoch tjocklek.
Kapeet — Se K..wet,
Kare, Jätten Forniots Son, af hvilken de Carelare eller Karjalat - fet liä vamma. ' 'Bjöhner lägor Siv R. Hdfd. äld. p. 17.)* Kyte och /f ire-l.oeme hä. eläminä af ä tfadren Kare.
Forniuter Jhade m d iin huflru Laufeja Sönerne Kure , Loge och PH ay tUer Ägir. Kure bl**f g» 1,0111 Iina lyckliga SjdrelOr en vä- der-Gud ocn 1 Fad.ens lialle domare i Kuenland (linnland), Kaja* na , Karjalan maa oli ’r Cavel *n.
Se Trägtrds UtJrag af 01, v, E alin s Sjp, R, hifi p, 19.
‘Kv
Digitized by Google
K A T
.33 ' KA R
KARELN, Fcnnis Karjalan maa, tiämnd af Kare. Fornioteri ter- tius filius Kari , Fenningi» Aboriginum, eorundemque paitorum (norainis fui origincra habet a fennica voc<- Karja , pecus), alte- -ruis inflar Romuli , Rex erät. De regione Carjala ad pagum Car- jala in YVirmo coloniam accesfifle probabile videtur. Nam Care- lia Fennis Carjala audit. Regio qutedam valta quoque »omine Carja in äefertis Ruffht effe dicitur a Rudbeck j4tl. T. I; p. 563.
Karhun -pejjahaifet, Se KouwwonpääUifet.
KarilAINEN, Kiwi karilla, hemma fran ftenklipporne , fkulle gö- ra jämet flött (. Raudan fulkia ), eller förtaga dels virkan. Hän var hait och ofardig , fom Vulcanus; men mcd fin ta och häl gräfde hän i jorden, hvadan Herhiläinen och Mehiläinen utflögo, at hämta honings- fmörjor at jära - Ikadome :
balilainen f ai ta peiFa JPaiH>o maata faunattaan, SBarpa aflaan »atujli; «£erl)lldmen maafta nouft, barilatfen fannan tiefld; 3o pdirodnd folmantena balilainen faita poifa
^ai»o maata tridd Jännättään/ ittetyildinen rnaafta nouft, Äarifaifei» fannan tieftd;
Sidotti trnin petddn , - *p(i^c meren pftefdn,
©leri puolen fpmmentttd, ©intoa tatvottamafjnn. * * *
Til Karilaifes klippa förvifeB Äbky. juonneitta ftnmi peto manaan, Jfarilaifen fattioon. * *
Kati n. pr. foem. putben (Cmuuj En Skogs-Gudinna, fom alftrar trän i fkogen.
bati faunlö, neito nuori ©fjtd €ppd fufu ftfifi * *
fanran fanfahafeen, <?>onfa puu boroencolajla,
Ufon muflifoiit mutipin, ©leit lau&to menolajia * * »
Cijtd eppd fpnip fpntp,
.Meri- kate — id. ac Weji- Hijfi — tfarmoifta meri faceen, el- ler en Sjö-Hlfij hippopoiamus.
KATRINATAR, Sand Catharina; Et af Helgonen, hvilken ock an- ropas fom Deja, God Ladugirds gununa i illUkap med J. Maria ,
, haf-
Digitized by Googl
K A T
33
hafvande fina pigor och ftillerikor, forn fkulle hägna «di fköta ho- Ikapcn. Bön til henna lyder laledes , där hon tiliitas om, at ftil« la eller hejda Björn ifrän hjorden :
' »atrinatatr <2Baimo faunini
Siitä rautana rapa*af
«pmpdri minun «Ioni,
$taf)«n pucUn farjajlanf,
€ttd fojfe Connan peffa ;
3?<5n Cytti, bamdrdn neiti, SfBijft ptjfoa pitpd,
Äuuft fdflPptt fuuliata/ Marjoani fafycmajja.
Hetty tTIaria imenen! ©iaafla ajti aita pannuf,
S&Uun ilman ttijfomataf,
Senjan ilman FofFemataf, ^äprorod farjan faunif?ijiaf,
$£dnd Fiefuren fefdnd, jumalan futoena fuurra, 9>clfomata pieni fpnnm,
«JBajtfan roatajamataf! Äinxjci minun omani,
*}>dd)ci fannon faunofeni
0uuUa#annif fuun e* <05 s ano {Juojalta lupoa, Suutalalta u|Fallufta,
Catharina du vana Fru!
Sätt up i hait en gärdsgard (a Itadig loin järn,
Ömkring min egetrdom, l a ömfe (bädajlidor om min bofkaps-
- hjord.
At den gemena ftyggans affoda ej mi koirana at j
Nattens flicka, daggryningens nro. Mi halla (hella fig) 5 pigor,
6 lydige undcrhafvande.
At värda (valla) min bofkap.
J. Maria du vana moder!
Sätt up alt iirin jorden (marken) bör- jandes en gärdesgärd ,
Sa at Ikogs kalla vädret (björn)ej mi kullkafta den (llänga öfver ända), Och et hardt väder ej röra vid den , Fä det bolkapcn mä lä ga vaekert, fredligen.
Hela denna fköna fommar,
Guds länga lommarn igenom.
At dc fma klöfvarna n.ä fa gä uta«
farhäga,
Kalfvarne utan at rädas löre!
Mine egne ma blifva til ften förväm- de (i hans ögonl,
Min vaekra mjölk*ko til en Itubb-
ända
Äfvcn för den gluptkaftes mun! Eegiir laf af Skaparen,
Förtröilan af Gud,
E S£d»d
34 K A W .
$£dnd ficftiycn fefdnd , Om deuna vackra fommar,
Äöpivtod farjan faunini. At bofkapen mä fägai Iredlig ftill- '
het , väl frcdad.
Se Kaija och Juutas.
KAWE, JVdinambifes Far, en niiigtig Hcrre i Norden) lag i mo- derlifvct 50 Somrar, där hän kdsnade at längre vara, och forti
en Fallas eller Mars kom diir beriittar:
Bctve tiFFo pohjan #etttd, 3fdincn ifu Curtitta,
3fA »van&a JPPdmdmdtfieii, 33iafai$ ditinfd fcfjöufa Äolme fpmmenDd fefed; Sfdivpflpi aifejaan,
OuDo|hu eldmitddn ;
SöSijlaifii ditinfd fcf>Dun ,
ut med fköld och hjelm. Ruuan
^otfaijt punnilta tuota, 0ormeHa uimittömälld , 283afcmmalla toorpaljatla « * * ^Mdfti fottmmben micEFonecn, 0atuloiiteen erityin,
Äupetyefta Funottaran, icipfen tvaimon lappipfta * * *
KaWEH, K AWO il eller Kareet , anfes ock ftundom för en llark välgörande Ande, da den anropas til hjelp mot ljukdomar:
Btnoel? ennen iapcn jarol,
Bttwe$ ennen pddft&n pddfti ,
Sfötyetfd minua pddftd? — alluderes til föregäende Runa om hans födelfe.
Kareet in genit. Kapeben , in pl. Knpebet eller Kupeet.
Mark l;o med Kareet förflas ofta en megtig F6rjie i Manan , fom hjelpte den mot Kuumets anflag. Se Kuumet.
2:0 Ofta menas med Kupeet Skogsdjur med fläta Mr, fäfom ha- ror, räfvar och bemtamde , iäfom lär, häftar — ja, Ijelfva menni- fkjan. — Se mitt Finfka Lcxicon, lub Kareet & Kupeet. — t. ex. dä orm- förgiftet bläfes och manas vidlkepligen iirin menniikjo- hullet, heter det:
QSecdä »viinana irityaft, Suojan luonto fappafeefta,
taitona oma mafuit, Äavroafta tfo > Fapec n , det är
mennilkjan. . • • Meji
Digitized by Google
K' A W
35
Mcn at med Kapeen cllcr Kanteen förftäs mennifkjan, fynes än- nu tydeligare af iöljande Runo* fragment, da fjukdom utmanas utur kroppcn:
3^ofla imcbnolötttfn , Ifrän mennifkjomes hull,
Uttien tuoman tuuntffyiffa, Af dem fom aro födde af qvinno,
Äatiocifla Katsoo tefemdll, Ifrin et mennilkjo barns hullhär,
Slind mieö Sutnalan lucma/ 'Jag af Gud fkapade mennifkja, juonta felmtn Huonnottareit, Af de 3 naturfens krafter värkad, kantama fa^en Kapeen. Buren af 2:nc mennilkjo r (af et par
ägta folk).
Och mot ormflyngets värkan:
Defla verfer forklara hvarandra, •Sfalin purit Kapeen farmait/ och fynes tydel. af repetition,
at Kapeen karma är det famma, jfuin putit ibon imeifen > * * i fom iho imeifen , mennifkjans
l hull.
Karma Erno & Emo • Kamet - Kapeen , kallas mennifkjan, för defs liullhär, ofta i Runor.
3:o Kupeet befkyllas orätt, fä af Rifkop Agricoi.a, fom Dr. Jus- lenius och flere deras anhängare, hafva upjrätt manan ; utan tvärt om hjelpte och frällfe de manan Iran Kuume t ; ly Runan fäger:
Kuteet pädjtt pdiivdn paijaamaan, P*Ufri Puun Etiumottaniabcn.
4:o Defsutom deriveras Kapeet , fom är pluralis, orätt af kapeen - dua , coaräari \ ly kapeet har i lingulari kamet , ^en. kapeben cller kapeen och brukas här i Öfterbotn, p3 min ort i dagligt tai, om fär, haror, ja, om hältar, lom aro fläthullige, äfven om men- nifkjor — &c. j altfa. et apellativum och ej pioprium — - Se Rdn- ddmdki , kapeetten hauta.
I Runorne Suru Runo-fuomalaifet, eller Klago-Runome öfver det ufla. tiiftändet i landet efter Storkyro Slagct 1714, nämnes ka- peet, efter värt dagliga fätt at tala, för fär och lanib: om fien- den heter det: $uimuun>tHa tuftuanfa, f&i fiat fifi6incnfä, Farijjtat fapetnenfa , lamben med Iina tackfur.
5:o De fom päflä at kapeet äta manan , derivera ordet af Grtcki- fka ordet xst/Ba/crrcr , infatiabilis , inexplebilis,
E 2 6;o
Digitized by Google
36
K A I
K E I
6.0 Kupeet anto s ock for fifkare och at de hade fitt fifVvafn. I Runor heter det, Eapccc fakille lvijfi — item Eapeett Fda roefr.
K&ITÖS, Deus pecorum. Pan 3 fkullc värda och valla bofkapen i fko- gen. Se Kekri,
KäMÖINEN -fen, Kyynäläifes Bror 3 en orm-patron.
K&RES, (Ädrmtttcn €muu). En orm-föderfka.
KilREITäR , (Uttiin (Soutu). En Räfvens patronefla, fom fkulle fkaffa honom i laxen; heter
, Kdrettdr fufta tvaimo ! <£>opfae pifariifi * * *
Otas fullat fulppiift, ^<Sm<Stonfuulut9luo^n fullat»*
nami. Räffkinnen, Se Tornio.
ÄaaR&MolNEN — En ormödlornes patron, Ödlan kallas i Runor; Ääin fddrtf EA&rAm&ifen — Se Panula , Kyytiläinen ,
Käärämiiuen, den tamma fom Fafnis, en ohyggelig orm, fotn förvarade en itor fkatt.
KEJJUSET eller Kej jungaifet , f mä elfvar, flygande genier: likna i
ögonen pä dem, loin tro ftg fe defie vid lik - proceficr, kyrkogiir- dar och vägar, fnöfjun, tina bam-dockor, elditrimmor 3 uran tvif- vcl ej annat, än föritörda lifs-andar. De tros vara hvita och (var- ta, onda och goda , infinna fig där nägon ljälas och där lik är, halva en ftank (kalma) med fig, hvarmed de upfylla rumniet. Det fordras en god imagination och vantro, at fä le dem, eller ock et
, godt bränvinsrus, eller fcber-yrfel. Somiige tro dem Vara mel- lan- anäar , hvarken änglar eller djcflar.
De fom liata hvarannan och 'vilja ftraffa fin fiende, fagas bära dc dödas ben och iloiit ifrän kyrkogardar , här i ytterfla norden, i fängrummet , där dä Kejjufet iuiinna fig , at oroa och cjvälja, Si credere fas efl.
KEITO, En af Cycloperne, rll°r en af underjordifka fmldje- drängar, . fom uptog de pilar, hvilka Rampa hade med penfokia och pirulai- nen ikutit i Iuften , fom däraf daldradc;
Sliticn
Digitized by Google
K E I
K E K
37'
/
Slntpu petifoFia,
?lnipu ofien nuolialjan ^lÄljiifeen Saitrofrafeen , Sahto SaitvajFln paleta, Siman faaret fatFeftilla, lian Ikulle ock curera flyng,
OtaF Pdto fei&d&dnft ,
SaffiF n?cipa rcdfefoenji,
SRennefd patjan oFcljan;
SHifH raatanen putoili,
Suon Fcito fdfin tapaift,' Iman maata maijlamataf, annetta taivoittamataf. hvarföre hän anroptes:
Cimatfa ftanft fjarja,
QBd»df poif» metinen rceiljti* #
KEITOLAINEN — Ien, fleogs och fufvornes välne. Af defs pik formerades ormtungan. Aliis, hiet alainen. I Tioll-Rnnor, fieltva ormett , foni lick ögon af linfrö, tungan af Jätten Calcaas ivärd, tändeme ifrän Tuonis brodd. Oni onnen heter det:
SftijV on filmit fiunailtu? Sfticf afia £ olenhan pojan,
©iltndt liinan fiemeniftd. 3Wfi’ on Ijantmaj Fcjtolaifcn?
SSJijl en ficli Feitolaifen ? Oraljafla luonen ettan.
KEKRI eller kHkri, Befordrare af i.oikaps • treinad. Anfägs af t Cärelare , fäforn en Kofkaps- patron. liifkop Agricola läger i fit nm: 2\cFti fc lifeig Marian fajiven — hvarföre ock Kekri til he- der i Novcn.ber hölts ymniga dryckeslag. Se Ollin pdiwd. Hu- nt K Uhri kan jäntiöras med de Athenienlers lagllihare K ekrops och Cecropia , under livilket nainn Minerva dyrkades i Athen , lämnas därhau.
KEK rt (Allhclgona) , en flor och gammal högtid, at fdgna fig öfver god ärsväxt och h.Lärgning. Se JVuodcn alkajaijet och Jielujen- paixcä.
Til Ke/77 llagta Carelare äter et fär, fafom til Olsmejfan , och förtära den jänite annan mat, öl och bränvin, med flere vidfktp- peller, latoni oni Ohmello-dagen , men nu med än ltörre ht Igcdoms - ce- rcmonicr. Man ti e k cj en gäng fmaka pä maltet , da det var pa baditugu-laiven at mältasj ty dä Ikulle hallen Ivalla pä dcm„ Ioni det gjorde: och ufoin aie annat tillagades dä 0111 aitonen upvännd jnjölk med fä kallad Mämmi, hvilket ikulle ätas i fähufet, ocli la jioga, at iutet äter utbarij cltcrlägs ock coga3 om nägon ai gäucrna
£ 3 dölgt
Digitized by Google
K E K
K I L
*8
dölgt fädant i munnen , det hän oförmärkt utbära ville. Mcn (V.ul- le nägot blifvit qvar, fom ej fortärdes pä en gäng; fä fpardes d.i i fahufet til en annan ging. Vid fanini?, tilfäiic indoppades en !o- gclvinge uti öl och därmed ötverfmordes koerna pa ryggen ocii ijöngs en' K tkri Rvna til Tapiot heder. v. Köyry. Den än i dag brukelige K ekri vifan fjungcs fom 1 , 2 , 3 , 4. Iät o/s luftige vara, &c. eller yp , fap, felm, neljä, ann jlcncn olla/ fcff furu tu* lee, ann fjänen mennä < f k. och lyder filedes:
ju?mme f>9'.vd cltta,
Sftiin ma&Dam tupaffna polttaa; 3jfcn ftiä tralfiat taulaan,
3a vtitvooltan f aulaan, rt>il>C>oin iloifefl Uulan.
© aina ÄeFtU feftä,
0 aina $upiapej*d,
0 aina Ijöpfp,
0 aina m6pft>,
0 aina miina flajfufa l6pfp;
KEKK1T&R, en af Kekris dejor
KIASE - OLMAI , en Lappfk fifkeriet s Gud, fom länder iilken til kro* ken och nätet eller garnet. Sidenius.
KIJRON - KOSKI , en ftrid forfs up i kallalla Lappland, dadan köl- den har fin förfta upkomft, elter Runorne mot kölden (paFFafen* fanat ).
Stfi Myytti poifojaan,
QBcft filntdjM tipahti,
®iral)ti pifatan merta,
5£oinen toifejta norahti:
3;uofl on polfani polofen, Kuron fcfl?e§a Fotoapa!
0lä$ fplmd fpnfidni,
(Ennen fuin fplntdt Kuron FefFen $ilfan tippumattomajii,
^Mfatan piraljtamataf * *
Hyyttö i,dcn af rim och is Hela) be- gret Iina föner ,
Vatnet (tiiran) dröp fran ögat,
En droppa vid lag föll ned j En annan droppa tilrade ned af det andra ögat:
Där är, min älendas, Son,
1 tien fafeligen ftrida K ijro forsfen! Förkyl ej förr minä finger-ändar, Förän du tilifar K iiro forfs,
Sä at icke en enda tär dryper.
At ej mer en droppa fpritter ut - -
Se Pachanen , Puhuri , Kyrön- kofki.
"KILLAN- KETO, Svet. Hedendantz och kaunis nummi, en lund vid Turfunperä by i Wirmo Socken, där JVirmo och Noujis boerne
Iira
Digitized by Google
K I L
K I P
39
fira Tina ludicra iftbmia , tr.cd löpa, fpringa, bällfpel, fjunga. At de Nordifke folkilag fäledt s förvärfvat fig armflyrka och vighet berättar Ol, Maun. Lib. XV. p. 540. Stephanius in Saxonem Grammaticum.
KTLKA — Och
K 11.0 — famma fom Paholainen och Piru.
KIMMO och KAMMO, Et Spöke, fom knakar och brakar famt flär i knutarnc. CiKekemes och Romarenas Camus J tyckes vara Ste- tiames pation. diirci Kimmon fmtimon pcifa, fyojdtrdrm fodm* Itien fprjiS * » v. Kammo.
KiPTNÄTaR, en af Hiilis arga klöfande hus- kattor ; uphetfas pl tjufvar til at truga detn, at nied Ikyndlämhct harata det ituina igea. TSiptndtat' (en hon-katta) T)jjj<n fijjct,
SXciti rciftd jnlcfti,
ZtfpinAud fiireijriöS * * *
AlPUMäKI , En plagoort: berättas vara tippe i K emi Socken vid Kemi Alfj en hög kullc, d:ir en liat ihalig ften lins midt uppä backen, lik et bord, med flere iten -altaren omkring uti en ringj et gammalt olferitälle: men elit nu ingen, af vidlkeppelig frugtan, vägar upftigaj ty ingen, fom där upgatt, lkal kömmit helbrcgda tilbaka. Detta hafva lefvande mennifkjor i rait tidehvarf beiättat.
Befkrifves i troll- Runornc fammaledes, hvilket bekräftar löre- gäende berättelfe.
I ften pä Kipu muori, fom ftar midt uppä backen, äro 9 häl, 9 famnar djupa, dit fveda och värk manas och lörviles af troll iäledes :
Äunntf fipuja fiiftdn? §urfa on «ifed pbepdn,
Äunnef tungen turmioita? 3 c f a reifd fcjfindincn,
Äfpu tvuoten fuffulalle ; Wtjcdn fpltn fpmpincn,
Äitvi en ftjMd mdfed, ©innef fipuja fiiftdn * *
Sveda och värk ikulle fofas in i lprickan af tien , fom be- ikiifves:
§uon*
Digitized by Google
K I P
K I W
40
$uotinetna Fipuja fiiltdn,
Siian tuonne alupta,
.Siiven fltjatoan ftfdfjdn,
Til Kipumäki ^ var cj fi lätt at ftäfsvis:
2lnna$ fattua fofea, kumman fpnnet filpifhnrde, kumman toarpafjat majc oivat fom flipper dit up. Se Kilautat.
Saatan fatroafett mafeljott/ korennolla foiroufella , QBulfamclla i»a|Fifclla * *
upklängaj därföre iäges ord-
Stojtega nofitndfid, k iroetefjd fipumdfid.
lJet är: tiots, denärkarl.
ÄIPULAN NEITO eller Kipu Tyttö. En af Parcema. v. Tuoni .
$uo firca Bipulatt neito kipuja fofoiloo,
Sfhiu tt>fpttel66, gammoja rcalittcloo * * *
ÄejEelld EipunidEcä ,
Bodde pä Kipumäki och famladc plägorne. Om henna fägcs: 2Uppu Cyttt Cuoncn neiti 0efd roaiiroijja 1 valitti * *
0e ennen fitvujja itfi, • ©imte fiitegen fipuja * *
Likaledcs : r
kipu $ptt6 juonen neiijp kipumden ftiffulalla,
kipuja fiofoelcepi / kirja »vaffanen fdefjd,
kejTeHd fipumdfid, kirja fanft fainaloga * *
Det är: hon hade Pandorct brokiga afk i lianden.
KlW WUORl , famma fom Kipumäki , där ftenarne af en bock föd- des.
kitui fimmon Fammonpoifa * * Sftojtega fipumdfed,
PuEin ^dnndjtd puteift, zRiputvuorta fiiroetejjd.
/Tl Rl S eller K irfi Tuot fl ai , Skär-thorsdagen i dymniel - veckan j höls helig efter infdrd Ch riftendom : men mifsbrukades ock til vid- Ikeppelfe. 1 fynnerhet (kedde flere uptäg i fähufet med liar och med korfande, at forekomma troll-känors ätkoralh
Träifar, i anfeende til kälfall och vanligt ärstids arbete, in med Grtekernes högtid Zx/foy , hvarom Suidas: Zxifcy, fellum apud A- thenienfes in honotem Minerva eo tempore celebratuni, quo nedi- ficare & domos tcgere foiebant. Knvu-
Digitized by Google
K I \V
K O L
4T
KlWUTATl, Fn af plägo • moerne ; Den famma fom Kipu -Tytär, en IVäinämtiifes dotter: dryftade eld, och bodde pa Kipumäki , dit alla onda varkar och lveöor iörviftes. Hennes Tylsiä vai' at Koka plägo mc :
tuenne .Sf iirein kipuja,
&amla en t irauttövella,
$Saia tt) Ai» tn tpttdtclld,
Soita feittdrodt diipuja, diejMd ÄtpuinÄFeÄ;
©iell ompi fipufet foirat, pallit Railan farraallifet ,
Sotfa ennen firaufa ulrao,
0efd raatoi: ijja raalitti.
Dit hänvifer jag , tnanar, plägome, Där plägo-möen har en kittel , JVainämbijes dotter en gryta, Hvaimed de koka plugorne,
Midt nppä plägo-backen(blä-kullan)j JJär aro plägfulla hundar, oerberi, Stora grähärige doggar ,
Soni fordom tjöto (ylde) i plägome, Qvidde under qvalen.
Kixrutar emottog pä plägo -orten, Kipumäki , fvedome, da de dit manades; hvarfore Noider och bidomiebet läga:
Äipu raueten f uf f ulalta, SXcifd fteli’ on fejMd firael, Seijon fiireljen fipuja ,
So^on raairaoja lualitan Sljofta alajtomafta * * *
juonne fiireljen Fipui^j , iRitrttttaren finttaifeen * *
Katriin ZUtruttarclta,
SJSata radinen tpttdrelld,
Soila fcittdd fipuja, jvejMd fipumdfed,
Hon kallas ock 2$tpumÄen 3f° ■ l£mdntd och Kirautar Fauljte (£mäntd — En af Hwedrungs muerna ellcr de 5 plägo -andar lios de underjordiika ; Furicr och Olycks - andar , lom plägade de onda efter döden. Se Kipumäki.
KlUPU - SOTA — Se Nujja-fota och likka.
Koiran kIjonolatset — Se Kuontolaifet.
Ko E JUMI , En ft ark Refej kanfkc Goljat — men anfes i Rttnor för Piru , raaljraa peto, fom med et eldgniflrande fviird (Riianöth) krosladcs :
©ÄFcinen fdi&dptdf
$uo 3efu5 tulinen mieffn, Äannaö fuura» fatraallinen,
Ätaceni ojfiafjan,
Solia,
Digitized by Google
K O N
K ö ö
45
Sotia paiffcan pal>ea, ' Sotia ma (jumia Ijcfufin,
Kumat I)ciii)ct tu^titfiftR f Soljutuin forca|1i (6i|:u.
Se Kainulainen. *
I gatnla Svenika Sagor nämnes Kolfy et troll , ti! Jätte , for.i fa- lat lina händer nied myeket ofkyldigt blod — Se Miehen fybpa.
F.ljert är här i Frantzila en muntlig gammat läga, oni L* ne jät- tar Ko/jo och K/ /Jo , fom täfiat fins imellän, och kallat llora lie- nar, af hvilka den enc än heter Keijon- kivi och dc n andra Kil- jon * kiwi. Hut.drade »rtag är imellän hvardera i Sijkajnki elf , hvaraf gölen heter koljon fttanJo , och backen där gcut emot kil- jun kangas. — Ek auditis & viits.
Kontion maahan paniatset, Se Koimnon paeUifct.
KOTALAHTI, et ftällc, eller en fjövik, där qvefan är ibdd, af ge* mene horors byk och kläd - tvätt :
$ei fpr»tt> fctfllafjcfja * * Ttiorbanitt jefiin fuuga * *
juotat (jufjto (jutuujaan , 0j«ltd töjrl foirm fulftmacm.'
KÖNDÖS, Föreftod fvedjor och äkrar ((jtl(j&at)j befrämjade äkrar och Svedersbruk.
KÖPELI , Gaft och Spöke, fom ilimmade i hus, gamla Slott m. m. och fyntes vid galgbackar lamt Kalmiflot. Vilade fig i ätlkillig Ikepnad. Allmogen befarade af Köpeli lig tilfogas fkada och hvar- jehanda illiftiga och oförmodade anfall. I gamla Finlka Sagor fö- rekomma Köpe/in nuori och Linna. Namnet tycks vara graekifkf. Kc/S ubjxr (tylkarnes Kobolt ) allutus, qui rnalis artibus utitur^ La- tro bipenneni gqflans, qui exercet latrocinia, Suidas.
KöÄPELIT in pL famma fom m&nningaijet och kejjufct , af Grre- kifka Kr/3«A«/ , Daemones Afperi & immitea. Scapula. Namnet lik- nar Gebeleitzin , den Thracierne och de Göthcr dyrkat taloin Se- ger-Gud. I)auns Sn, R. Hifi, 1, Del. p. 24.
En Getbernes Gud, Gebeleitzin , nämnes i Er. Eentzelii Utkajl til Sv. jolkets hifi, p. 54.
Digitized by Google
K O U
43
RouWWON-P&äLLTSET, Björn-graföl, firades med manga cere- monier, under mulik af Runor och öldcickande , da Björn-hufvudet uphängdcs i et träd: til detta gelag gjordes af grannarne et läm- manlkott af fpamnäl och matvaror. tn golfe och flicka utvaldes til brudpar i full fkrud. Gäfterne voro högtids-klädde. Förfl bars hufvudet, och fedaa det öfrige Björn -köttet in, hvarpä ä.rtfoppa var kokadj när hän koin med delta tilredde rätter til iörftugu-trö- Ikelen, fade hän della orden til introitus:
olFocn pojjat porfhföjfc», Stymbn tullefa hupaan,
pifyti puolififta, Sltituan fifälle nfluifa.
Vidfltepelfer och löjelige fedvanor vid Bjöm-jagter äro ännu öf- lige pä vifle orter i Lappland. Fordom anlags det fom en tros- artikel, at Björn var et heligt djur (pä Laplka , pajje rvaifie ). De gifva honom pä fit fpräk mänga befynnerliga titlar. (Efter uttyd- ning pä Svenika, kallas Björnen, Berg-gubbe, Berg- farfader, m. m.). Satmnalunda gifva Finnarne Björnen flere heders- titlar, fä*
fom Uffo, tmfcdn tvanfyin, fulta fclmmen, fultalntn funingag.
Alla hans lemmar, ben och knotor nämnas med vifla ifrän det allmänna Laplka fpräket ätfkilde namn. Man vet ickc hvarell de tagit alle onmligheter fom endaft vid Björnars langande brukas. De anfe alt fädant för hemligheter , hvilka icke för främmande bö* ra uppenbaras. Sä fnart Björnen blifvit dödad och under det de föra honom hem, upltäminas vifla Joikningar eller fänger.
Schefferus, Lappon . ill. p. 233, omtalar r.ägra af deras vifor. Dcras forlta complimcnt til Björnen Ikal vara denna: Kitu/is pour- ra, kitulis i fkatle tackemis , Sohii jolla Jätti : det är: de tacka Björnen, at hän ej gjort dem Ikada, lönderbrutit deras itafrar och Spjut.
Den förnämfle Banemanncn llär merendels en mäsfings - nagel i fit gevär, eller hänger nägot vilst märke pä Iin hals , det hän en lang tid bar, fom et heders teckcn. De hafva äfven hvarjehar.da underliga ceremonier och fänger , fedan de äro hemkomnc , iamt när de fönderdela och förtära Björnen. Dylika uptäg voro i detta feculo i Öfterbotten , Savolax och Carelen vanliga,
F 2 Alt '
Digitized by Google
44
K ö Y
K U I
Alt detta flufas nied en fang,’ angaende den heder, fom de nu vifa emot Björnen, med btrgärau, at hän ville förkunna detta ät and; e Ejörnar, pä det delfe ock villigt mitte lata fiinga iig.
Alla ben i Björnen hopfanilas fa .hela de aro, och rangeras i behörig orditiitg uti en upkallad grop, af famiha längd fom Björn värit, hvarpä lägges fint björkris: gropen bnäekes iedan noga mrd länga klabbar, hvaruppä fedan bredes granris. Delle löjelige cc-
' renvonier bli va dock icke hos alle Lappar pä lika fätt i akttagne.
Se Fischerströms Oeconom. Lex. 2 .Jr a Del. p. J7.
Köyry, Se Kekri.
KrAKLA, et troll, en Jättinna; gjorde et Ikepp af fpSnor, bar en- dail t n och kunde dock aldrig ölverlailas. 1 kk aitid börd hvar det ville.
KrATTI, En Tavadars Pennrnge-Gud, famme fom Svenlkame*
- Skratt. Lag ölver de i joiden gömda Ikattcr och Penninge-kitlor. Se Aarni.
Probften Tod. Nils Ilman deriverar ordet af K ^eeraioa — Rei alcujus potens Se 1 ominus j valens in continendo. Kratti troddes ock ej upgifva göinman, utan offer och ätlkilliga lignerier. Ville ofta penninge- killan vid jord - eller vattu-ytan, men länkte den äter ned , dä hän ej var gunit ig.
Kratti , . fanuna fom Svenlkarnes JVable eller 1'Iuto. fVables Tempel var pl et rum i en lund utaf Alträn, foin aldrig löfvades, li- tan ltodo nakna, ockia den tid da alla andra fkogar frögdades. Inga foglar qvittrade uppä deras grenarj litan nägra korpar hade där endalt bygt Iina nallen. I är Ikraitadc Ikator, där tjoto ufvar och ugglorne ikreko. Inga herdar dreivo där fma hjordar^ ty bac- karne voro brände (utan ivifvd af koppar-erg). * Luften där ikring var tung. Om nätterna fyntes där fdlllanuna fyner.
KlilPPANA, En Förlle i Skogen, läng och lörfarlig, med grätt flsäggj dref harar och räfvar i g'll?r och fnarorj hän fär den he- dern, at heta Skogs-kung (*ör hända en Kinik Fylckis-kung), 2Suippan« mctAu Äuiuiirpe, nuf}vi <Sippa
Se
Digitized by Google
KUN
KUU
45
Se Hippa, Lik Rhomund H ali gr im s Son; et troll och Refe, fom tiiliKa med blodct hade är!t bade växt, kiafter och grymhet af iin Fader. Hans gäng var fä tung, at hän ock tyktes vilja vada genom jorden. i 11a hans ätbörder voro fafelige och fjelfva uplynen grym. Hän höh lii i Skogar i Kyrials botten el. Pohjola ,
Ku NINGS-Kaj MAK, Et bcrg i Wiimo Sockcn yid Parilla by, dät et llen-bord Itär , med 12 omkringflälde lienfätcn. Tecken til Rätite-ting clier Allhärjars - ting med allmogen i Hedendomen.
Kun N A KT, et fä kalladt Silfverberg i Kalajoki Sockcn, emellan Metzäby och Alaviclka. Fefiär af llibium , tlyertz och Svafvel-kjes. Jag fick däraf 1765 en ipitsglas malmltuff. Pinnani e kalla bergefc Hopi a -nuori, <
J\ UNOTAK , Kane s mor, fc Kane.
ÄUOH ARIT , Iläflgällare, utgifva fig for de ypperfle och kunniga- fte troll; kumia ock värkeligen än i dag de bäita gamla troll-Ru- r.or, fynnyt och Janat, lörr än en läriinge antages til delta he- deiliga ämbete , onuiöpcs hiin pä en ften niidt i en (irid forfs; di lian iäi Indo och haltia y naftan loin Lapparne i NemagatUes namn. Kuolana fanat liias vid häftars uifkärning, där ffrcldtde
nrirp mieti, ncitp tTiaria (Emcinert, XPdindtndinen, Vne(jiUineti
med flere anropas , at kylä, lvalka, förtaga fveda och Vark.
ÄUONTO LAISET ( Koiran Kuono! ai fct'\ Et flags vilda kalmukker , iom tros ä:a männilKjo-kötr. Skola til mun och anftgte likna hund* - i.os. Antin opophager. Se Miehen Syöpä.
ÄUUMET, förmörkade Manan 'Peto, Piru joftl rupeid fuun pcittd* Itldn''; hvarom dc hafva en barnllig berättclie ; Kanet hjelp.e ma- nan i iit fkick; häroiu lyda otden i en Runa:
Jvnumtt ennen fuun fcfjitti, (Cfi jeptit dnntfuutiMutnfeenrH^tcnV Xarcct fuuti fcfjAiM p A ilii imi ftttcn pufja pafcnc?
. (Zfauxt i. c. lintu, iEldTvdjjiniu# pafcnc pifanfl (jengi,
hu (ucrtM, (Sldin;, iltilc futta fun:ie fd|?«n, uut.ifea Dfoliä Sdfje Ijtrja J>ddtdmdad;
f 3 . $ddfl
Digitized by Google
K U S
K Y Y
4^
fcMji emun p5ht>an pciFu fv:f:i S Finn fcfjdjU pMfH
P&rotc&cm p4d|tdj«{}d» 4P£t;i\\n pidrlpjM pl6nft < * *
Ora manan s ai- och tiltagande bmka Pinnat ne i dagligt tai föl- jaude utlätelfar , utan tvifvel i afieende pa iöregäende fabel: Kuu minen ätes, Kitit fytttyy, mänen födes , liviika likiigen ieda lit urfprung af mythologiika hiftorien ora Saturnus , fom ätit fina bam. Jjts var Saturni dotter , och dyrkades i eget och äf- ven i Cereris namn, under mänans bild. Se kapeet,
ifuSTÖ-Capell eller Slott, 5r af Äbo Bifhopen Ragavald anlagd 1312. Messenii Scond. Illuftr. T. X. p. 13. Sedän Bifkops - (atet afbrann 1470 intogs det är 1523 af dc ädelmodiga Fiemmingarne , ned- bröts 1528, fa at nu näppeligen nägra länuiingar fynas. Nu Öf- verfte Roftälle vid Äbo Läns Infanteri - Regemente. Se Tunelds
, Geograpbie y.te uplagan 2 afdeln. /id. 16 S-
ÄUUTAR , En af mänans hus-jungfrur ; (kulle agta för getingars ftydg — .fdtft f uutat: poifiaft, p<Stw4c£r permdft * » *
iifYRÖN - Koskt, En ftrid forfs i Tavaftkyrö, brant och brädftupan- de öfver en bcrgshälla. Skall hafva nägon gäng ftadnadt i dcls lart, fäfom Motala , och dä har man fedt under laJIet en (tor kit- tel, fom, efter forn-fägen, i fegde-tiden fkal vara die nedfatt, full med pengar, dem ingen kan dadan fä.
ÄYRIALS botn, där Hallgrims kola var; det ftyeket af Finland, fom ligger högft i Norr ; bebodd af Jdttar, Kalewat och Jätti- lii f et , lamt Hijfis fainiiie i Sotkamo och Paldamo - - grymma och hafklige — Se Miehen- [ytyä.
«ÄYTÖLälNEN a Kytö. En Skogs-planteur. Af defs tärar växte up vide.
•SPcrofn itfi Ky toiminen, teinen toifcfta nctflfjti * * *
Vt>U?olainm fvingutteli/ JKaniiolHe pajut pafa&tu ? * *
, & ppnnet jitojri fyou ftlmdjld,
KYYNÄ Lii n en, En orin kjufare — Se Kimöinen.
Kyy-
Digitized by Coogle
KYY
LAS
47
Kyläläinen , deriv. a kyy , en koppar-orm, Afpis; kade ormar til nilkor, hvarföre Hanan iäger om onnen : 2&yynn.UtU(fM Eynt)<5>
tuofia, »muo nuijia maan ajanen t * *
Kyy ITÖLÄINEN, den fartime. Et afgmndens foftcr, fom värit Hp- hof til alla matkat oclt ormar; kallas af Finnarnc, tTIatOJCtt (£* IIUIU — malkarnes n.oder och uphof. La hän plöjde, bctjente hän itg af ormar til oxpillta. Ödlan kallas TlyycilÄifen EpntitUCjFfl. Se kdaramSine», p/ftmfa , a lito luinen , juutas — ©lihSi itfct fpt)»
töldintn, $uomifojja, pajrujja paju < mcrdjH.
Lai -LI , en Ftnfk Londe fom mördade St. Hinrik. Sedän hän koin henj ifrän Kjulo - träfk , och hade den mördade Eiikopens mitra pä hufvtid. t , fjöng barnflickan vid vaggan : *351 i] ui Halli lafin faailUt, $ia&a niicö jorotta bycyiin. Se St. Hinrik.
Lapin koito kota. Lappens kalla kota : dit hänvifes fveda och värk.
LAsklAINEN, Lafktais Tiijlai. Fet- tisdagen i Fadan. De gam- las Baccbanalia. Firadcs imit in FVbruario, tlä Faltlagen infaller. Samnia tid blef i hedendomen äiligen ^a) offrat och olfergille hal- lit, hvarvid kött, äfven af baftar , i fynnerhet , iafom en ganunal Göthiik lif-rätt, blef ymnigt ätit. At äta allehanda fett, fäfotn ftekt och kokt, ärt-foppor, korn-bröd med flälk inbakadt, i agftages än i dag öfver alt i Finland: hv arpi fedan fkrinnas med kälkor och fkkior ned för backar, under rop och fkrik: pic* Pii lamppuja, pltfiä peUavciö, d. ä. lycka til läng hampa — til längt Iin — nami., naita lomina r. Lagen auvändes ock til äkande med Ljell or och tkällor, lamt andra uptäg. En fadan motion och krops- rbrtlfe .yckts ock vara uödig, när man ätit ia myeket fett och tagit til lils af lpir.tueuiä dryeker och liqueurer.
Finrarne hafva om Fet-tisdagen et ordiläf, fom betygar om en urä*di'ig pJa2rtd af kött-äta-.ide denna dag: ICtllutU) piti*
n j, fyyrovva liljaa IcfFiaipa * * * Mc ai Lufliainen ikulle
för
■ ‘
(a) N ie. I Iauns Difp. de Sacris Antiqv. Hyper boreorum. Aboae 1703.
DigilTzed by Google
L A U
L E M
48
for köttatande dcrivcras af A xtxiu, culinaria vafa, uhi Senatrn poft facrificia carnes parantur, taioin det läfs lios Sum\s, ocf» < Frobften Doä. Idman i det s sljbandling nm Finfka ocb Grekijk a Sprakens gemenfkap Jid. 40. menar , är ej afgjordt. lldlldre lyr.es ordet Lajkiainen , härröra af /kr innon Je i hackar ; ty La/ken , La - fketella är tkrinna ned med kakka. Deniia dag llutes ock köttä uin* det och Faftan vidtager för Grttker och Catholiker.
Ätlkilliga vidfkeppelfer i akttagas om Lafkiaincn , fafom: at in* gen far fpinna eller hugga ved, pä det koerna ej mäblifva haita: matmodrcn gär tidigt til längs, och alt folket med dagen, pä det Sfven kona ma hemkoinma om Sommarn tidigare om qvällarne; men när man ätit fä mycket fett och drackit, fanit hait god rö- relle pä lläng-kälckan , eller eljeft, torde fömn vara nödig, med mera välluft , fom iängen ätföljer.
LAURIN - l&HDE , St. Laurentii kalla i Janakkala Socken; äfven kallad jfanaffalaU Uty&t; är dyrkad och befökt, iafom offei kalla, til feduare tider, därvid de ock öfvade fcedislima Vetcrutn liaccha* nalia, hvarföre defs befökande ock vid vite är lörbudit.
LaWIATAR, famma fom Syijatar.
Leib-OLMAI, En af Lapplka Gudar, fom aro pä jorden. En Gud för Skytterier, djur- och fogla- fänge. Lapparne gifva bonom offer, at de ma vara lyckclige i deras fkytterier och fogla- fange.
SlDENIUS.
LEki6, famma fom Liekki 5.
LemmAS, en vän Nymph , kunde tilbinda far och mildra fvedan; Kallas jLtmmae Saufan Mattana — @uo muron murottaria. En myrjärnets ouuörcriKa , da jainet koivies, up.aget lian karr och myror.
LemmingSin — nuori, idem.
Lemjues — F.n Skogs-Cud, eller F„vtj , fom fatfe ai och vardrfs Skyds patron. gcppf en Hcmmcjccn tcf«ruvl, iinnclimi fdf.pittM* oia, puu puljDas ijumakn luottia. Lem-
Digitized by Google
L E M
L I E
49
LemMET&R el. Lemm&tSr, En fmidje-mö, fom dragit pä bäl- gen, da järnet danadcs. Se Ruojuatur.
Sintti en ÄcmmÄttÄven liefuttanta ellei- liekuttama, bluil , pu- flad med iinidj»-bälg. Skakade ärven med fin piip pii trän i Iko- gen, med en runkande väderil : hvariore om furun heter:
*£)onga <oontjattaven fjuejurama Äangattavcn Ätojuma,
el. kuifPuttama, fCuuicttavcn ^uuittanta.
Hemmättikcn liejuteama,
Lempo, En flygande or.d ande; trolllkott och fjelfver Hin Onde: noita nuolia manuupt, llcmpo lcT>ti Fei(>ditd — Smidde ondaflygan- de piiar , drakar och liollikott. JUe Svenlkars Midgars orm , Loke. Se Piru. '
Med Lempo förftäs ock Tapio i Björn- Runan 3 kuoppa fictllbo ficpeelle, §dnne faalig faapuille, Du Skogs-Rä, hämta, lkaita Rof- Vet pä flacka llrid-fdltet.
LElkklli, En gaft, fom (krek i fkogar, efter utkaftade barn, och Ikrämde med lit Ikrän de refande ; hade välde öfver gräs , rötter och trän. — De Gnekcr kallade Apollo AvXftco”, men tyekes cj hafva nägon gemenlkap med denna Finfka Skogs-gaft, om icke för medicinfk infigt och botanilk kunlkaps Ikull.
LlEMO, Et Hilla ftäende vatn. Et träfk, där elden fansj fatnmefoiR /dluen jdrwi , där not drogs , för at linna elden.
^Bittiin meftlle nuotta, £tcmon rcienefja vee « «gd * *
Htcmon »ienoen itetcen, (Saatin fären faloja * * ie.
^2Be «ettiin, iveimÄttiitt,
Lieto- LEMMlNGälNEN, En ftark Roddare, af JTäitiainoifet Sjö-galtar, den hän fatte at ro iin nya bät:
@itte tt>anf?a VDAinAm&nfn * £oifcn pfrrcdn maaorefid,
^>ani ilieto llcinnnngÄifcn ffett# huimannen l£nia.wefta, ta maan) j SafEi lajivanfa fitvctlc,
men Feiffu tvenckcn feula, Ä iiteUeffo irai kaivelle, ^ucajaff puoven neffa * * SBaiff o kuumin kartioille * *
0euti pdjmvln juo »rcefiä,
G Li>r-
Digitized by Google
L I N
L O A
5°
Linna - k A N G A S , et gammalt Fäfte i Pavola i Sijkajnki Socken. Itcm, mcllan korfn gälfgifvarc-gärd i P. ivoin och Putti joki af Salo Socken i Öfteibottnj där aro 8 portar af et gammalt blott, Flere fädane, af lika nänni, finnas här i landet.
LlNNAT, Slott, fällen, Ikanfar och borg: mänge fädane aro i Ö- lleibotn och Finland: pä liögder och branta berg aulagda gam- meldags - fallen och borgar i Kundi ar , til förfvar mot fiendtligt an la 11 ; hvarföre de kallades i ioidna fagor, ormar , drakar , m. m. i anfeende til utfecndct. Innoni de famma löi Iva ade de lig, och jirdkallade ftenar pä ficnden. Sädanc laiteli, anlagde af Koming Erik Emundsjon cller Väderbatt , hvilkcn intog fj<l t , lä.otn Holm- gardfka Holvets Ikydds ■ herre , mcd Iin fjömagt, Finland, Eftland ocli flere Ujlra ortcr, fom nu velat draga lig undan Sverigcs Her- ravälde, lyntes fedau i längliga tider därftddes. Sädant bar fkedt vid är,930.
Torgny Torgnyfon , Uplands Ingman, hvars fk.igg betäkte hela bringan och lag ned pä bans knän, i Iin tid den vilalte ocli en vördig man, talade pä Riksmötet i Upfala vid är 1023 och fade: at hans Farlader Torgny harle bivillat Konung Erik Emundsfons fegrar i Finland , E/tland, ÖJlerbotn - - &c , och lian förebrädde Olof Sköt- Konung, at hän värdslöiäde Iina ujlra Sksttländer. Se TRacaRDs utdrag af OI. v. Dalins Sv. R. Hill. p. 204, 182,
Lintuinen, Et Ejöms licdcrs -namn, för defs fnabbhcts (kuli. (Pl;# tofeni gituufcnf, iiflimoifcni Äultaifcni.
Lin TU - KOTOT. Ai NKN , Et flags fmä Dvargar i Turian maa, fom troddes föra ltrid ir.ed tranor, och kunde et par af dem ligga pä en tunn botn. Et gammalt rykte och tradition är ibland Finname, at iädane fmä mcnnifkjor exi Herat , bvilka krignt mcd tranor, och af dem blilvit öfvervundne. Finuarncs jmaginerte Lille - fytter , och Svenlkarnes Andxaar , en dvärg, lingon i en giiddas likin.Ee, fom gaf til at löla iig en otrolig Ika.t, hva*pä den ohyggeliga or- men Fafnis lag, i'0111 blef dräpen af Sigurd Fafuis baneinan.
LoAUS eller La US, En Skogsmagt för Renar och Flgar, fom an opades vid Ren-jngten — Se dcls huiuu. Pohjaa Eukko , Lomeatar cller Lahcatnr , fleain?
Digitized by Google
L O U
LO W
Hoaiu», p : !;jc luu 3fflnt»1, Siima tnuJe »ufo limu n'i(H puitt-i pubtaifla,
‘äÖ ir.v uiiia nalatitcifia ;
0iitA mA ftttcn ()t).iä»\ riitän, ©iitd fuulimui fuinarran,
Loaus Nordens Husbonde,
Ciif mig et fullkomljgt Rodjur AI defla minä r«na tr, an ,
Sliita (qviftlöla) giller -Jiickor -3 L ärlörefkal jag fedan tacka den goda, Buga mig for(hedra) den beryktade,
Ättind fil3 rt. n<u »li f a linnun, När du nugcren dugtig Elg,
Äctcfixi tucmi. yi * * * Til hemkomft gälvor, at fägnahem-
iolket med.
Louhi, Pohjolat Huftru, den kalla nordens maka, cller Louhia - tar , Ovinnor eller Nympher, loin radde öfver Nordanfjäll, och bodde i ytteilla Nordens Ikogar. Se Hongat.
Louhi (kulle fvalka med Noidan, at ingcn liettä cller inflamma* tion koin i öpna fär.
£ouhi pohjalait (Emäntä, äitien tuifi polttanutta,
ÖBctp&6n metinen (uinnit , Gulfkin roarajUtmatn.
Äänten puolen fomtmnN.ni ,
Louhi ATAR el. LoMEiifiTAR, befkrifves fom en arg trollko- na; förordlakade mänga plägor, läfom tandvärk , flyng, Rifenm. m. Hermes Character är :
portto ^cfjjclan (Etnaitä, £uc|fo tpptp, juojin täptt),
Äoivcbetm- nHin().i tv.iimo, Sucffo papujei panisin,
0clin tuule!) m tnafaft, Silj^roajri (ijtatpi * * *
^»•rftyin palliin f<f<\!).!,ii, $cfi p.ifca p&cjtfn,
§efi tuli tiinc&ori, • ‘pfjciU ivattan tvAcfiÄ * * *
2lf)atva fo[)ul!ifcj:i ;
Item Suot En/utti, född; ock vargen ur fin qved. $cfjujjanfrt foiean fanDoi, finven muijia fuelijialjdn, penin a!Ia peru cl) in ja * « * Hennas Söner voro Ruho , Rämpii, Perijhkia , fanit deisutom huti* dar och andra rifvande djur.
\
LovVEEN langeta , falla in ccftafin och vandra utom kroppen til Wallhall, i (ynnerhet hos Lapparne til Jabmiaimo — Se S.iia>o- nciiles.
Digitized by Google
5*
/ L U G
LUO
LucJUT, ord, fom muinlandc Jäfas öfver järnlkador och contufioner, ellcr and ia hexericr, at förgöra nägon. Sädane läxor läfas med mycken andägtig mine, med blottadt hufvudj iadane voro de Svcn- fkars gaUrar och Odens galder . Se Synnyt , Alocn- järvi.
LUMOUS, var en konft, at göra fig härd mot lkätt, förgift , andras trolleri , ormbctt och ia vidarej ja, at kunna bevara fin bolkap. Sinä hus forvara de för e]d med äfkviggen , fxna res-ilädor med mennifkjo - bcn - - Vid Rätteganger anfago de iig för ftora advoca- ter och oöfyervinnerliga, om de buro hos fig korp-eller ormfien, ormikallar, grod lar-ben, o. f. v.
LuONOTARET, 3:ne rafka Möjor, fom i Ilmarifes fmidja, mjölka* de af fine egne bröft tre flags järn , fälom nedanltäende Smcd - Sti- na ger vid hand.
Luonnottarat aro i fjelfva verkot ej annat an naturens värknin- gar vid järnets tilverkning; därföre kalla ock Finnarne dem fjclf Raudan ■ haltiat , Emufet , Tyttdrct , neijet, jotka fynnytit rautaa. Viian eller Ruuan berätlar Liedes:
Äolme oli neittd Äuonotcrtö,
*J)ri (tjpfi mullan ntajjon,
$ itien roclfian vealetti, ilolmanfi punafen nuijien.
3cfa tvalfian tuuletti,
0ijt on tcljtp rA&fy. rauivmac;
3cfapa punafen piietti 0ijt en tdjtpuä terärrt;
3ofa Ippft mu|hm nuiji o n 0ijt en tcf>ti> mellot tamvmac. Ci rauta patja elin f,
3lnian fdÄrmccn f. ljtn f,
©laon muftan muejuiraf.
•Öcj) ftnua rauta rauffa,
Cttffa ftllo» ellu fuuri,
Trennc Jungfntr voro värkfamma i
naturen ,
En mjölkade fvart (mörk) mjölti , Den andra Iät drypa bvit ,
Den S dje en rftdlrun rnjölk.
Den fom Iät fqvala den livita,
Läi afgjordes det fpiöda kallbräkta
järnet ;
Den fom nedd öp (fälde) den röda Datat äro fläl tilverkadej Af den fvaita mjölkade mjölkch Ä:o de bäila , fcgailr ftängjärnen. Ej voro järnet Ijlf la eiakt,
Utom onnen s ondlkcfull t hvälande, Den 1’vaiia maLens cucriuila ilhna. Cl du tfackars järn,
Du var ej da llor,
e»
i
Digitized by Google
LUO
M AA 53
€tt FoiMn fipufafnott cl. f CC* Ej hellcr myckctfvcdande ellervac-
jafaan, ker»
tfuingag maitena mafnifit, r'?l % Sn fom en mjölk .ÖtttjcjjÄ ^cilmrögvi , v I den gungande hangdyn tfiyn) 3
CJBcnpt n cl)»^A td&afjö, Töjdes iom en J.vete-deg
@<pon jlmarin pajafa, 1 Smcden llmarifes hytfa,
t * i K. ‘
Se vidare Helka , fom kalhs jfte ^aubatl ■ ftmuu, järnets mo- der, ja niitten tytiften äiti, och mor at della 5;ne flickor.
De Bramincr i Indien tilbedja äfven , utom den Höglle Guden, n andra gudomligheter , Erama , Ifuren och Fifcbnou. Se Gotjrtd Less Gcjcbicbte der Religion I. Th. p. 424 utgifven i 8;o i Uöt- tingen 1784.
LuONOTAR , är lika tned de 4 mjölk Rrönnnar , fom i Edchi fäges halva lunnit af koen HuJumllas lper.ar. Tor här.da Finnarne här- til alludcra vid jiirnets fmältning och tilverkning. Tor ock bc- t kna de 5 Nonien s gudomligheter O Ja: , Thor och Frlgga. Se K arvet.
Lui>T LuppA, En luden Skogs-Gud, Faunus, ellcr en Satyr. Se Ukkonen.
• t
Maahinen - fen, alt hvad af jorden tros faftna, fäfom räform, ut- llag, exanthemata - - - Et flags fmä - ar.dar , Flfvar , fom en vis Gubbe pä Hölmön uti QvaikGn i W ällerbom tredde ligga vid trölk- p3 danie, och förböd därfore kalla hett vatn ut, at dc ej ml fkal- lus — deas Imu ben fade lian fig hafva lunnit i Ihogar. Hän lef- de iin 17tiO och Var en Srvedenlcrgian ; de troddes danfa, hvaraf Kr elfve-danfen, och bo vid Itenar, träd-rötter, i hus, under gidf, vid hubknutar och tiölklar j orcade r.ägon dtm til förtörnelfe; la he k lian lkoif och utflag^ hvarföre de borde fötfl paliiilfas vid in- flyttniugen til nytt hus och blidkas med falt, malt och bröd, dler m virm lkrapad i mjclk. Tödade nägon dem , fa blef lian fjuk. Sr vedenbrrg lag dem vid Slcckholms brar.d 17nd Imi myror, piffa pii en lu viigg och fliieka ut elden , foui ock dar ffadnadc och hu- i'ct blef conicivcxadt. - - - liigcn fick kuita lit vatn utu n farhäga
U 5 af
Digitized by Google
M A A
MAN
54
af fkada eller äkomma. En ägta Ceyloncmet fats efter Pythagoras i Oftindien , at man förft bör Topa med qvafiar för iig, för än vat- ten kaftas, ac ej defla elfvar mä dö. Se Kati , Meri -kuti.
Ma AN-EmONEN, Ukkos huftru; gaf ftyrka at de fvaga. Sftcuft maafto maan Utu inen, ttdijtenf rooimapeni ** v. Ukko,
M AAN- HALTIA, En Rädare i gardar/fom vifar fig under men- nilkjo - hailin , Ioni en gamrnal gubbc eller käring, och itökar om nättema. Se haltia.
Ma DER AKKA, En af de Lapparnes Gudinnor, fom äro pä jorden; fom emottager af Radier , det af honom belefvada eller med anda - förledda foltret, och lefvererar det äter ftraxt til dcls dotter Sur- akka.
Qvlnnan Maderakka är med fina 5 döttrar, Sarakka , Uxakka och Juxakka , Qvinnorna til hjelp. Lappame oliia til henna, at hon ikall tillut a fina döttrar, at tjena qvinnorne. Nägra fäga , at denna Maderakka fjelf hjelpcr qvinnorne , i det hon bemänger fig i en hvar Iina dittrars gärning. Sidenius. Jämlör Neity Maria Emonen.
MAHNA, Et Svcrfkt troll ocb Jättinnaj fädana äro mänga i de ford- na fagor — jänliör Hattara , krakla.
MAMMA, En underjordifk 1! - kona, mafkarnes och ormarnes Mo-
der. n fli Iltamina:» tielle Ru&aftfotamaan, farta*
nolle fapfamaan. R.
Mammelainen eller M En lafelig kött- och ben- frätande troll- kona j ord l tandvärkj defs befkrifning är;
tTianimcIatncit nutofta nr!=;, ?if>nn fp&jd, luun puria, Äclmifaiua fauFaf>a(la, TlScrrn urdta n>ctÄjä * * «
s
MAMMOTAR, n. pr. f i. M t-dn d.vu, ornnrs alftrcrlka. An- fes äfven för en Sten i uv; A. h .1 fkatter betäekas.
fimmen Famm:n pc\,v 0 . ;V tttammotta# vm mopon piippu.
En
• Digitized by Google
MAN
M A R
55
En af furierne och underjordifka troll , fom tros föivara i jorden nedgrafna gamla fkatter. Jtecate , Ilutouis uxor iufeiorumque re- gina. Se Kratti , Ami , Hiiltia,
M AN A LA, den famma fom Tuoveja. Pe dödas rike. Ifäraf är ta- leiättet; ^0 fc HUIli tnunalöö» di JttctldUf, hän tog farväl af veil* den. ' . .
Manala eller Tuonela , ar Göthernes Glitnis , dndcn, eller im- dcrjotdifka Riket , hvarelt G anelet , Skagel och Geirfkagel lupo med brinnande ögon kiing dödfens marker (det är i Tuonela eller ab- ini aimn); förfkräckelle, angefl, qval och elände voro i deras lolje, ocli det var en ängflan, at fe dem. Tuoni eller Glitnis har här utbredt alla fina förlkräckelfer, hvilka Tbors moder ( ueity Maria Emoinett eller Matiatat , hvilket liknar de Fäfvilkas fats;, med Ii- na boner hindrat, at ej fa tubredas öfver jorden. Se Tuonela , Jabtu lakka och J ahmi aimo. — I Manala var ock en Fegaius el- ler SKjutshäft, at löi a Irani plägorne efter järn-fkador. «£)ifoiVdrtfO
äijien Jxuuim, fajiuufo iTIanalan faraon, §ictä tucnn« jucjlcg# fat>an.
Ma NÄLÄN MATTT, döden , hlrlkande i Tuonela , eller Tuonen Tuomas. Manalan Matti famma fom Loke eller Cbaron ; förde de döda lkuggor öfver floden til Tuonela eller Manala, Finnarnes Oidftät är, da de blifva gamla, ledfua vid at lefva och tio fig ej mer blifva gifta: XTtanälan tTTatti minun miipi, ja juonen $uo* mas mun petii.
Matta , famma fom Tuoni,
Neiti/ M AKT A Einon m , anropas ofta i de af hedrndom och Taf- vilk Iät a blandade vidlkeppeliga Rumor, fom litan tvifvel äro läm- manlatte för Refornndions leculum. J. Maria är i alt en förträt- Iriig hjelperfka, i tynnerhet vid barnsbörder, fjukdomar, peft, blod- far ocli eldens upkomll.
Sftcitp illatta (Smcncu / 0imn fuufiafi frfoa,
§lvfi fdtea FicIcllÄfT/ •Äomum tuttuun li.nHV.tt/
tilreilde Imörja til ormbett.
Är
Digitized by Google
56 M A R M E H
{•' Är cj hdler oförfarerj ti! fiMf, fy det heter: tTTaviä (£»
moinen, iuf aicolkn afcfyin, Suugtipen $ubo Muljcn — gtep ijelf
til arauie.
Beikrifves fafoin en god 1 oka, Harberika, Apothekerika, oljc- och flätt - kokedka , til alknu.uia lär - iniörjor , med bilkes Robe och längt fliip, famt nied en gitllflef i handen.
Vid ikador eller fär af jirn heter det :
f ci Muta pajari tcföö, erfo hieno F>irpafoo ;
Sfaitp tTIariö £mon«i Se Helka. Ncity Maria och mot Rutto.
Sfäni ifuncH
(£jin>anf)emman jumala * * Suoltama anon apua,
3fÄ(t4ni jiefutclta,
Arnoltani nieriältä ,
Se Mader- akka.
^iflu fermefi fuloncn,
ÖteifäÄn retvemiefeen , hienot bclmafi fefoaf.
■efus anropas i parallel, til ex.
9Nif)in töihin tpöhSIjijn: rZcity tTZ. ifimoncit Sulc tänne tarvitaan * * "äöciteleä metifiu ftjtvin > *
MariATAR, heratta de vidikeppelige häfva värit J. Maria S dot- ter. Hon kallas
iTUristar fauniä mainto, wa ^urnteen tpmeett,
Suutf piffu fattilanft, SBeven »vuotamattoman * *
Solia »verta feitetdän, hunajia putoantataf * * te.
M&NNINGÄISET el. Menningäifet , Kyrkfpöken, Välnadcr, bodde 1 grifter, bergslkrefvor och öknar j Ikramde folk. Se Kejjufet och Kiipeli, k Ien JCilkop Agricola föreger dem vara Gudar, loin be- foidrade ägt cnlkap • hvartore Probllen Doct. Idman, i fin afhandl. om Finlka och Gnekilka Spräkens genienfkap, deriverar ordet af grackilha Zf/.r\v , Ilymenaeus, Nuptiarum Deus Suidas.
Mehiläinen --ilman lintu -» En honings - fogel eller Trochilus; Linn. Den ininfie och lanalle af alla foglar. I Troll-Runor, et honings -bi eller Vife, fom lkall efter ortlrcs ofta Jlyga öfver haf
och
Digitized by Coogle
M E H
5?
ocl» Pdlt, at h -4ir.fi hor.ing, nijöd, oi n , mcd meri fött, dc ljuka til vcderqvickelfe och t. ollen til iinörja. t. ex. __ •
tyicfnläiiim ilman (tutu, teimon Capfolafht, ,
gennd tuonne $m>f>iuccle, diipidlle n>citef>c)ci ,
«TDfKtdn meren t>iifee , nntnmcllen parametri * *
sSRmn puolen fymmenettd « * *£So)jaf ptDA , utjjuf pdulöd. $uo rntttd mcbtolafta,
I.emie honur.gs-fogcl var ock utftald för fnaror-, därföre önfl.as lionc.in lycka pa refan, at hänita honing. dfdy fltin fff)dd tliyö# teit pditndn pevmctcL fatnea. Se • Kurilaincn . Ja, Mehiläinen llög högrc än de loin göra luft-refor med aeroltatifka macliiner ^ ty hau Ikullc flyga öfver ora lljcrnorna och in i himmelcn, löin en Mcr- eurius , och haatta honings - lalfvor och fmörjor för brännfar: det heter :
ITleSfldinen ilman limu , $ifld ftipenft ftma&an,
geitnd tuonne, jonne fc.jfcn, ' Äajta faapunft meteen/
Ö?li fuun, alati pditvdn, .fofyrdptdf f)6p^encnft ;
^aitoon tatein ta»ati, $uo ftmoa ftrrcgunft,
(Dcaveötjlen olfa pditten ; di anna metrd faapufjanjt
gennd juojan FcUanbin, SJtauan rännein paljoin,
dtamarifjin FaiFEhvaUan; hiilen tuifi polttamisin.
Itt tn: '
iTIcbi Iditte» ilman lintu, $uo ftmoa fljtrelldft,
Ääp fuun fe&tä mp&ten, 'Sftcttd fitlenft nendUd * \
^dimdn pddrmdttd famoa * « ^Bojjaf nlöd, mojjaf pddlDd, Suucf mettd tHebrolafla , di «rva n fe|?ed rapaja.
©intoa Capiolafta * #
Se Neity Maria. '
MEHTOLA, En ren barr-lkog; annat än Tapiola. En fkogsbygd, där fkogs-djur, foglar, bien och andre Ikogens hafvor vanckade — — Jtem , en fkogs • Guäa -magt , Pan: anfcs ock i Runor, lom en Skog s - Fru , lädande öfver djur och foglar. De titlar, hvarmed hon under tilbedjandet behediades, aro: tTridua iTTel?COlan l£mdlt# td, du benägna bkogs-värdinna :
H VHe*
Digitized by Google
M E R
M E T
58
tTlerdn fEbtofa ‘Emäntä , Fu välviljoga Skogs -värdinna, SDiieilp mcjjdn lltic&iimmdf, Var benägen at ofs Skogsmän, Slmannun ailiuau / Til at gilva ditt enda,
OltluiJ ojentamaan , Röeka at ofs ditt egna,
ÖNclufajlit H7cl;tolafta. Af den luitiga, nöjianima , ikogs»
parken.
Hon dref harar i gillren och vippfnarorne i lag med Ukkonen , hvarföre harfangarne bedja:
iTtcbtolan Smdntd, ©itd ftjtnaffa fiballa , il7ctän fulrancn Suntngae! Äatfeta fari perdlld,
Ätif en laijFa fulfema&an, Sföjeluufta —
Se Ukkonen.
Ifiän Mebtola och Tapiola , fkulle Mebeläinen anfkafia honing til iär-fmörja. Se Mehiläinen.
Meri -TuRSAS, En ftrand-boj kallas partalainen , dcls for det lian viflades vid hafs-ltranden , dels för iit länga väta ikägg , hvar- med lian kryftade Pohjolat dottec fom blef nioder för 9 barn, al- la afgrundens fofter. Se Pohjolan imbi,
f 0t>nÖi> ncitft) ^iof)jo(afja, Sttcren . Fuo^uilTa feirififa ,
Stnpi fpInidgÄ fpldjjd, SBeDen tvanfan n?aale(>il[a;
3cf ej |tio|lu ful&aifibin , $cfi pcifca pbcpdn,
SDMp ntie&ijn f>pnijn ; ^beftd toatanrodcfld;
5Uiin tulcn>i imtnimujfa , ^ijlottcli poifiaf>.m
^affo ntitofen pnnejecn, 2llia moijDcn tuilla »raipan,
0i) viin fpJftöjren mereen, ©arfa faubtanan fa&gpan;
Ä alfoin at ltd» a j apen. 9iimittcli pottiahan:
t17cvi (Etufua parralaineit Sftinfd pani paffaifepi * * jc.
£cfi nciDcn tijntfycpi,
M E TELI W A Alt A , Se W aurat.
MetzistA, En fkogS lund, där afguderi bedrefs. Item , idoliini, forte fri.ipus. — 2. Peg. 23.* 6, 7.
MetZj\n- Eukko, Tapiot •huilru, Mctan Emäntä j anroptes af Jägaic, at gifva viileb.ud. Syntes Huudoin, da hou var gunftig,
med
Digitized by Google
M E T
M I E
59
mcd gyldene ringar och infvept i gyldene duk. - - - Men onäd g ville iig mcd ringar. af vidje-länkar och mcd ris-rulka. Henna til iieder Ikulle fjungas Iitein miehin tvivft, da man gick ut til fkogs: Hon var cj biid da Jiigaren ljöng:
«iclcftd tuetan Omannen,
Ufefn h9mdn €mcinndn ©»rmet f uita fctimtvifa,
Ädet fulta fddrchijjd,
3af cu foaanutea; annittahan;
pahan &Hdnndit 0orntet reihta formupfa,
^det mitjta fddrtijjd,
Stina auttamattuega (b).
Eä IV a, i n a m 6 i ne n flog pä fi med alla fina fkogsdjur, at ly (s
tnetdn ffimdnöd, rinnon aitalle i
AltefterSkogsvärdinnansgodtycko, Är den goda Mors Finger underllundom i gullringar, Händerna inveklade i gulldukar, Som hon fätt mcd Iina gäfvor;
Men otta da mor är ond,
Äro fingren med vidjeläggkar pryd-
Händerna omvicklade mcd vidjor, Och altid da hjelplös.
1 citra, kom ock Ikogs- gudinnan pä den härliga muliken: ljOin. Se IVainatntinen.
Miehen SYÖP&, Anthropophag , menniikjo-frätare — troddes vara i Norrfka Lappmarkenj dit hänviiäs fjukdomar: ex, gr, fDienneff6$finnefefahan(näml.til miehen fydpdhdn Fylddit,
3\*rian Fo(?iv £apin maahan laufiafeen,
§uott enmuutfin murhamiehet; Pohjan pirtahan perään, * *
Miesten S yo J hi N KYLÄ, var i Kyrials land , ellcr den ort i Kyri- nls botn , högll i Norr i Finland , där llarke Kcfar och Antbcopo- phager förfärade dc ankonnmnde -y fe förcgäcnde miehen Jyf>pa. Ef- terloljande iaga befannar det. När Domar (Upiala Kung) ännu var ung och lag uppä fjön , för at förvärlva lig ära och rikedom, blcf hän genom en häftig Hoi m drifven emot Kyrials -botn , cller til det ilyeket af Finland, fom ligger högll i Norr (.Kemi, Cajana,
H 2 Faf-
(a) Joaanut , Savonica pronunciatio , pro faamit , har fätt.
(.b) Locat. caf. a auttamattuen — cfia -- är ahid, utan at Iijelpa - contradum pro auttamattomuefla ■ ■ a auttamauomuus - uuden hjelplöshet, ogunll.
6o
M U N
l iildamo, Sotkamo, (Sir Hijfi bodde och andre Jättar i berg; ty landet var an fcgclbart di» tidcn, cmcdan Ikcps-vrak ännu i dag , finnas i flerc moras i Kani Socken). Haa kaflad? fit ankare un- dcr en lior och u.örk Ikogj hän betäckte itranden och gick up, at bcfc hufdct. I jjr räkadc hän Hallgrim , en Rcfe, loin var, för ' fina krafter och än mcra för Iina mänga konfter, den failigalle. Hela vägen til hans kiila var bcläckt med nakna hufvudlkallar och multuade ben , efter deni fora hän mördat och upätit. Hans grym- het var intet mindre än hans krafter, och det var et vidnnder i naturen, hvars blotta äfkudande kunde injaga en Ikräck hos det modigaite hjerta i verlden. Alla dc fom hördt hans nainn , hylte en läddhäga för honom. Men Domar moite honom utan fruktan. Teräs flrid var f var, men Rifanötb (et fvärd, det Rolf tagit j Crims kiila $ hörde Ynglinga-llammen til-, de f s far läktes aldrig^ flog genom lköld och hjelm), lom den tiden var i Domar s hand, behöll fegren. Hallgrim föll, och Domar gick in i hans kula, hvarcft en ftörre i ikedom , än hän nägonlln tilförene fedt , lyfte ho- nom i ögonen. Alla väggar voro klädde med fköldar af blänkan- filfvcr, larnt hjelmar af klarafte guld. Där hängde ätfidlliga horn med ränder ocih bilder af den dyrafte mctall inlagde.
Mi KKF.T.IN painui , En ftor högtid hos Norr- finnar; Se vuoden ai- ka jaifet. Alla häilar tagas da in i Hall; fodras med öl, korn, granris och hermelins köit, fom fkal prmfervera dem för hufvud- fjnkor, m. m. Hofitapen drifvas tidigt och utan ljud i fähufet, oui eljelt väl fkull gä. Se Rijlin päivä.
Mu: JNU, En oculift i gamla Runor. tTZuttnu (liinan Nytten*. Iteiit, en af Norder.s möer, fom anropas af hält-gäilaie, at hiililtä is.
rim och kylä. Tcxten fäger;
tHunnu filmin ttjttdrid / *b8t)fKne6 pnnuttaria, £ummo* (jpptd ^pfHofafto, 3iidtd fplmdfld fpläfid,
*DiUd ((pplld IjtjpuU,
3ddlld tuolla jddfypttele,
9>i(tdn bm>n f)t)pppfcni ,
3dUd jddfH>tdn fdteni,
?ccit tulen
SBalfian »vacartonufi. * « *
t
Mvb.-
Digitized by Google
M Y R
i
N E M
61
Myr RYS MIEHET, de famme fom lndomiebet , trollkarlar och vid- (keppclige , loin dels mcd läsningar, lugut , Jymyt , fpättande, fll- iande och pä-bläfandc, mcd troll-Runor,^0»)tf, tro fig bota orm* hund-och vargbett, eldfkador m. m.
Kukki, Neptunus, Svenfkarnes Age, Se W e den - Emo — Eftcr fom- tidcns bcrättclfer och fkrock-fagor (Se U*ban Hjernes Flocker om flerc hafs-fruar). Här i Finland bclkrifves Ndcken mcd länga ut- flagna här naken vifa fig pä vatn , i folfken , pä ftenar vid forsfar borfia och kamba fig, eller ajuftcra fit ljusgnla här; äfven ftun- dom fjunga (utan tvifvel en Siren fäng eller Crocodils grät , at läc- ka barn til ftranden, och fimmare i vatnet, dem hon kramar fa at de blifva käl-bläa, Inger deras blod m. m. Hvilket i Ijclfva ver- kot är krainp- eller (eno -drag). Käringar och utlefvade Sjö-ga- ftar kunna fliräma lätt-trogna mcd tufende Nack - och bafs- fru fa- gor. Se Ahti.
Nakken och alla de fniä guda-magter, fom bo i de väta Riken, voro alla lramkonine , at höra fFäindmiifes fäng och liarpollag, hvars like de aldrig fomummit. Se JVäinambinen,
Neitonen nokosta, En vattu-nymph ; bodde i väta däldcr; kylde och fvalkade. Af dels bröft-mjölk upväxte björkar. Hon anmo- dades af hält-gällarc, at fbrtaga eldens eller det heta järnets kraft. '
9?oufe neitonen CTerofia, ^aatocroollen fattc^ijti ;
<2Suctd>ilra bpifen pojjmt; 3ottei poifaft p?toi1t,
Svlifen lapfcn lappea jto; ifrtfltovoaift fannettunjl,
<3Beä niitnfi reilulla , ' 3cnf on fyuntu ljuutcljejfa/
«Öamefycnu jollan alta, 3fa liitti fljoitnega,
«fkitd poloille» potoivan, Futtluö falffalafx
NeMAGWELLE, En af Lapplka jorditka Guda-magter, hvars hjolp ganfka fä mcddclas. De fä eudall defs hiiläid, iom förfta gängen omdöpas ; ty Lapparne döpas mcd trnll- dfipelfe nier an en gäng; hvilket iker fälcdes, at när menniikjan blitver fjuk, gifver man henne et annat rainn, och öfer vatn pä henne mrd defla ord: Jag döper die i detta namu N. N. och du Ikall kiva i delta namu N. N. 6 ' H3. De
Digitized by Coogle
N E U
63
N U J
Dc fom la fäledes troll-namnet , fa äga, tillika mcd nämnet, AV* * inoigwelle. Soin denne Lapp 1’er ofta Nemoigmlle gä iör lig öf- vcr bäckar och moras ; fä har hau honom ock när lian Ikall gä' til kyrkan. Hän dricker ock Sarakkas blod i iämma bäck, hvar nc- moigrelle Mr. Sidenius.
Neurerne, äro (lammen til Finnar , Lappar och Efthlännlngar, fom i Spräk mycket likaat Hebreerne.
Se TRiiGäRDs Utdr. af Dalins Sv, R, hifi. 1. Del, Cap, 13, §.3. P‘Jg- 13*
IkOIDER, Lapparncs troll och vife miin, fom falla i dvala, ander en viis läng , och hämta ilrän längt aflägfna orter nägot i barmen, famt heratta hvad dc fedt och hördt, under iin vandel utur krop- pen. Finnarne kalla denna ecftalis, langeta toiveen — Om Finnar- nes Noidat och Myrrys miehet har man ej hördt lädant; utan en- daft , at de hoppa i raleri och gnifsla med tänderna, fom kallas, olla baltioifaan. Se Myrrys miehet och Indomiebet.
NujJA - SOTA cller Kluppn - fota, Klubbc-kriget i Finland 1597.
Fä flere ftällen i Finland, TavalHand och Öfterbotn hölts fädane klubbe- bataillcr. I Padasjoki by i TavalHand pä äkern vid Ky- lttiä by har i Konung Care IX tid är 1597 klubbe -kriget ock gätt förlig, Ufoni ock pä flere orter i Finland; hvarföre S dx mä- ki Ilmolla , Gamle- Carlehy jämväl äro af klubbe- kriget märk- värdige. Nafta holmen vid Nyftelä äker, pä hvilken de flagne blefvo begrafne, heter än Nujja faari. i. e. infula clavorum. Mennifkjo hufvud-lkallar, fynas där än i dag.
Hertig Carl s affägelfe fgjorde öfver hela landet myeket buller. Särdcles utblofläde lägan i Öfterbotn orh Finland. Bönderne hade därifrän kömmit til Hertigen och klagat öfver det betryck de ledo af Clas Flemmings Uytteri: fedan, da de nu blitvit upmuntrade, och hörde , at Hertigen af mifsnöje tagit aflked , blefvo de aldeles obiindige: en af dem Bengt Poutu , lamlade en ftor fvärm af litie likar, angrep della Flemmings Kyitare, ehvar hän dem räkade, och ölvade pä dem ali barbaiilk grymhct; hvaribland äfven Lag- lälaren Erich Olof sf on i IFoitby mördades, för det hän höd Ruft-
'1
-Digitized by Coogle
N Y K
O H T
63
Tl in g. Allmogens hop öktes derpä anfenligen, och valele fig en ny anförare Jacob likainen eller Ilkka fran Ilmola Sockcn i Ö- fterbotn, af hvilken delta buller kallades llkkamens krig eller, af defs vapen, Klubbe- kriget.
Afiigten var nu icke tnindre , än at nnfalla Tavajlland och Ca- relen , jaga därifiän hela Konungens (Sigismtinds) rytteri , upbrän- na eller lköfla Clas Flemmings , Axel Kurks , And . Bnjes och An- ders Larsfons gärdar, lamt aldeles förltöra Abo Slott.
Clas Flemming ryckte up med lit krigsfolk fran Äbo den 23. Dcc. 1 506 , tägandes til Birkkala i Öfredels härad och Bjdrne- lorgs Län, där B-vide- bar en vid Nockia Sätcs-gard hade lu huf- vud-läger. Hän Iät fkjuta nägra Falkonet- kulor genom hufen, livaraf Bönderne forlkräktes.
llkk uinen drog fig ^om natten tilbaka in i en fior fkog, fomfkil- jer Tavafiland och ÖJlerbotn j men förlorade i afvikningen nägra 100 man. Hän blef fedan fangflad och afrättad. Antalct pä de Bönder, forn fallit i detta fiilt-täg, var gruiVeligt, och har fiigit öiver 11,000, hvilket för ÖJlerbotn var en obotelig ikada.
N YKYRI — Se S ota kedot.
NyrKES, gaf Ickornar. Nyrkkes bodde fjclf i granfkogar. Se Hit- tavanen.
Ohto, Oht öinen , Et Björnens namn i Runor, för defs breda iinne och liora hulvud. Tapios Haikaile djur. — Se Tapio.
Hän anropas, at ej röra vid Poika pen (öin kallas fbnDil Och fkulle lian vela pröfva Iina tänd. rs och ramars Hyi ka j lä ha- de hän däriil llockar och itenar. I'ock om hans majrts grvnihet vore alt lör fior ; ia anropades Skogs-Gudim.an Tapio , at hon ville ityra björn, och göia manan för honotn mörk, tanka himme- ten i moln, och forblinda hans ögon, pä det hän ej mä ie kona. Ioni fkulle vara i hans ögon foni itenar och ftubbar. Se Sini firkku.
Obtos födelfe och höga härkomft alt ib;. n himla-hvalivet och Sju - ltjernorne , med J. Maria: tilhjelp, b-ikiiives i iöljande Obtos- Jynty eller Arclneologie, 'ihan Kuopio i Savoiax.
SNifÄ
Digitized by Google
O H
64
S$if<S Obto f«ntU)t:ftt) ? f ^ nimen fadunptelUi) ?
5vutm tuona, n>fdn5 pJiivdn, Otaroaiflcn olfapdtUA: ,
• ©i«Dd ui maahan (a|fcmiita ^)ihno»fa b peti fa, diulDaiftfa futfphifd. peitot tTIaaria imenen QBi|To toilicia tvxKöen , Rapaloita fuonbaldta, ©«(»Alle meren fcLötu, Safecllc lainecUen;
Elioita tuuli tuutti;, vitteli , QBcin (jengi
iftenädn metifen njemen, ©aloja famoamaan,
• pohjan maita pelfemaan: Opg piiloja pitp6,
»£)Apefcen bÄmmenbpS,
€moft fmun epdjt;
€tä forra fonba reitti!,
, ^oalja majjon fan&ajata. €nembt on Ainoiden tpdtd, ©uuri »aitoa toanbimmalie, .Sf uin poifa pahoin tefee,
• £apft fangein afuu:
5Tu(e ftfana jttouijte, $Bierif)te totin faiana:
$ule ^utoifja luiiUe,
Siman Smntin tietdmdtd.
Hvar är Ohto fodJ?
Giiil -|ramen|vänd.icm et l ain (Vag-
gadj?
Hos manan, närä vid Soi -n, la axeln ai karlvagns-iijomorae: l iidän är hau ncuiLipt 1 lilfrade rernnnr (Tirltyg),
I gyldvne vaggor.
J. M<tria tien lilla modren, Kaitade ulltappar pä vatten, IJndor ioni tlagor, la de klara hafs-liälarne, la de vida Vagornej Dem vaggade vädret, Vatu-draget omgungade dem Til en houings- rik. udd af näfet. At fprir.ga i Ikogarna ,
För at trika de Nordilka länderne: Gör ej hvad elakt och rafande är, Blanda dig ej i det nedriga (fkamli-
„ . ga),
Din mor förbjöd dig det j
Förtryck ej det gönings orcna läref,
Fäll cj mjölk - bäraren :
Mcra har din moder at göra,
Din fofterfka har Ilort belvär,
När fonen gör illa,
Defs barn iörhäller lig argfint (ftyf-
fint):
Far förbi fom et fvin,
Där närä bredevid fom en fiik i vat-
net:
Koin hemma vid til värt viftnings-
llällc 3
Utan at dejaa vet deraf.
Ollin
Digitized by Coogle
O L L
P A K
Oll IN paiirä, Olsmeflan; elä tordc* ingen bärga ho, af farhaga , at otn da rördes vid nigot bofkaps - foder, fa Ikullc bjönien göra fkada. Da flagtades och ats £SiHi! t ttniOnO (et oklipt lamb ifrän vären), di (körden flöts, hvartil äfven tilreddes öi och bränvin.
-Di faret inbars, fkulle med ai - och granqviflar vatn kallas öiver Trölkc.n. Eörr un nian tordes fmaka af alla anrättningarne, Ikullc däraf utgjutas nagot i vrin vid bänken i bordsändan och pä golf- Vct, fanit under jlilttD »foitTU d. ä, en lielgad björklilnd, eller det trad , fom om' midfommars qvällen fattes pä gärden. ©irppisjuufU kokas ellet bakas denya dag- och ätes i Öderbotn.
OxAWATAN, En Gudinna ifrän Karlvagn eller Sjuftjernome, fom
fynes värit defs make ; kallas i gamla troll-Runor dagfens dotter. >
Hon anropades til hjelp mot natt-tjufvar, och at igeiikaffa det
* bortftulna.
CKatnator päirodn Sptti Jömooni ettomaljan ,
Sule tänne tonvirofjan, ÄaDonnutto fai&tema&an * *
Se P diivat dr . Med defla kan Svenfkarnes Tbiodan jämföras, el- ler Titan hos de Latiner, fom lkulle köra folens vagn.
PAHOLAINEN, En ond ande, djefvul, en ond välne, ormens flam- fader — Hade ormar til briikar och löljorj hvarföre onnen title- ras i troll-Rimor eller deff ©pnttj: tDloto mujlo maan oloinen, Stinto folfi ©yijäetäton ,
Souffo juonen fonDOllinen, «paf)elniftn pojjon naula » *
PAINAJAINEN, Maran, fom,af mjeltljuka fes , fom en hvitnymph om nättema under fömnj uplyfer mcd lit Iken hela rummet och tryeker öfver bröftet, hvarunder de vräla och Iita illa. Vicm Pai- najainen ^ fom kroflar barn och gör dem vindögde: fördrifves af vidlkeppelige med llal och betsman, lagdt under hufvudet. Är i fjclfva verket en nerv och convulfiv fjukdom hos barn af fyra —
PAKKANEN , Smäll-kalla köldcn, den biftra Puburis Son, med defs kuina och hirmuina fru Hyyttb anvifes til Kijron kofki, at tilifa den, om hän vore i ftind. Mot köldcn ilod man nog, när pian fick iöljaude at Ikyla fig mcd;
I Suo*
Digitized by Google
66
PAN
PAR
§UC$5 muHe lltuncit turtfi, Hämta mig den varma fvanlkins-
tröjan ,
JPflnna »Vilikin f luvallinen , Bär hit den rikullige lurfviga päiten,
3oiIa tuima Utrt&eOcnncf, Hvarmcd jag förvarar mig niot den
biltra kölden,
(Ettei paFEircn palele? , At ej kölden förkyler,
ÄDWan ilman fcjfeniataf/ At ej den kalla lufeen fär komina at, Pöffafctt palelemataf: Vintern förkyla mig:
^alivtll ilma §aiivaellef, Den klare vinter-luften fare up un-
der himmelit ,
(Ettei tifo SRiftittpd, At den ej Ikadar nägon chrilten cl,
gör nägon enda lytter,
(EiFd IPiflttOiHe antaa?: Eller verkar pä hiiden rinnande frait-
Ikador :
hinttiini Utunen umrill Min farfars, farmors varma edder-
duns paulmi-fäng el. täit
§urroa]teni tUOtUIVeljcn, Mä häratas til min Ikygd,
^JvSÄUeni pujetta?el>CI1. Jag mä päklädas, öfverhöljas där-
mcd.
Jag tror man nog (kali Itä fig mot kyiden la väl ombyltad , utan nägon trollkonlt.
PANNAHAINEN, En bannlylt, förbannad. Dänned foifläs ofta or- men eller en elak ftygga.
PAKUEAN NEITI, En underjordilk troll-mö, hvars bindel npfattcs med ödlor. Ödlan Kallas därlöre: pdä*pui??0 Panulan liejjen —
En af iurierne; upammade ödlor och ormar. ie KyytöJdiuen
Hon höll til i Alueu- järrei djup • plägade genoni tiilen.
PAKUTAR, En af ormens däggerlkor — Juutafes Aygga dotter. Paiiattnr den f amme j förorfakade fveda ocli värkj äberopas älven vid lälningar ölvcr iur och järn-fkador. lailta SKtlOJtC fyettdfid, f>6i)l>cneg Pauuttöria, maa Ifdnft, maa cmdnjt. —
PAR A, fnmma fom de Svänlkas Bjdra ; en troll - konornes villjge tjenfte-ande, hvilkcu Ikall di mjolk ai fiämmaudc koer, yltä det
i Iin
Digitized by Google
PAR
P A A
6?
i fin mage och bära i Smor -kaman. Pcfs underliga föddfe fes i Mag. Cbrift. Er. LFNCgmsTs Difp. de Superftitione Veterum Fcn- noru m Jt\ J. p. 53.
För 100 är fedan, da man an förmodcligen var för Ikumögd och lätt-tiogcn och fäg nog oft^ fpöken och clfvar danfa, hade man *
iätt fe detta kreatur, fom til utfecnde (kali värit ludcn, hvjt och fvart • fpräcklig , mcra rund än afläng (utan tvifvel en tjuiaktig gran- nens kättä), fötterne lniala fom en tranas, och 5 til amalet, liknade myeket en gammal dags llända. Da Paran klämdes imel- län en dörr i et nijöJk-hus och dog, fjuknade ock väidmnan latnt afled llraxt därefter.
När Pura, bjäran , är född och fatt lif, efter defeription I. c.
fä täges:
ifmma rcoita, fanna maltoa, piimd pin&c&cjM,
$tio meitä rbuorcn t£tif fo , ttaito happaman (jallutta. * * pirtin « emdntd ,
PARAN- WOITA, Bjär-fmör, fom i (jelfva värket är en fort blöt fvamp i Rötmänan (mucor unduofus flavus, Linn. Fl. Svec. 1282), bruka de vidlkeplige bränna i tjäja , lait , lvafvcl och piika med en vklja, da defs ägarinna, troll-konan, tros komilta af ined ömkan och vifa fig, med iörbön för Iin tjenfte- and.e.
PälW&TäR , En af vargens folier-möer — It. dagfens bmdfrämma, den Iköna niorgonrädnan, fom frälite Solen och mätien iirin för- mörkelfer, fom den elaka Kuumet anftälde. Se Kuumet , Kuutar.
PänvtLIN WALITZIAT,dagväljare, nämnes i Bibelnj utmärkte vifla dagar för olyckclige, af hvilka nägra kallades Käteinen p£m?Ät och pÄwAt, da var ej godt, at fä äker, fitinmt panoiUt
4, 5, och 6:te i nyet , ej aldeles gillade för goda. Cuulen päm>4, d. 2 Januarii , dä fkulle ej eld göras , af farhäga för eldsväda naita fommar. Mdndag och Tborsdag , gamla teknedagar.
Pääsi&INEN, en väl de Chriftnas högtid, nam af vidikeppelige mye- ket vanärad. Om Päflknatten fättes än (kallan pä lkäll-koen och lior pä iähus - dörren , at förlvndra de flygaude troll - konors ingäng.
1 2 Nu
Digitized by Google
68 P , E L V E R
Nu fittes hela nattcn, och nian lyfs , fom det kallas. Dc tro Ag- fa trollkonor flygande i luften utan aerofiatifka machinens tilhjelp, höra bultas, fmidas , tröikas - - hvaraf lpas om tilkommande ting, ora ärsväxtj dödsfall m, ra. De flygande trollen Ikola ock nu fö- ra ali den ull ^ kobär, fvanfär m. m. fora de famlat, til bläkulla, fälom tiondO at Hin. (Se Norrländfka troll - väjendet Capitain Elin). Nu tros ock , at man fer Solen danla ora morgonen. Jämför Stre- ungs Pbyfica,
At derivera ordet paafiäinen af Graekernas Ttouoeuaau , Paeariem aut apoUine m invocare (c) och ■nxixvia/Ao s, Carmen ob liberationem a malis aut praeteritis, aut futuris — Suidas, är nägot tvungit, hällt Finnarne ej vetat af Pääfiiinen eller Fälkas flrande , förr äri efter införd Chriftcndom: häldrc kan ordet vara helt och hallit Finfkty af primitivo pääfen- fta- jag blifver fri, flipper lös — och betyder paafiäinen , vi vocis, en lösnings, befrielfes-dagi i likhet mcd Ebrcernas pafjab , tranfitus — • en öfver eller förbigdng i af- feende pä mord-ängeln i Egypten vid för fta Falk, och öfVergingen öfver röda hafvet &c. ,
PELLERWOTNEN, En god Skogs • planteur och äkerman, defs fon var Sämpfä — poifd Pellettvoincil- Se JVennon härkä
och Sämpfä,
Pellon PEKKA eller pekko. En korn-gud- befbrdrade vär-fad- den och gaf god vört, fora kallas pellon ntriitO.
TrobSt. -D. N. Idman 1. c. deriverar nainnet af Graekilka 7tr,\s eller mpu: , cceni el. jugeri Deus *• pä iinfka Pellon jfa*
mela, Agä Deus — Pellon peffoa ntaiflaa tl juoDn, är, diicka vört, eller bulka, färlkt gälit dricka.
Perkele, djefvul; för flere namn — ilenipo, Piru, Ptm»
lainen, pctfo, pcjjafö», Pej jäinen, Penbele , Ätlfa, Kilo, paha
2<urPi ♦ * Grsecis niger, nigris maculis variegatus — Sv.
Hin Svarte. Hin onde. Diabolus euim, nefcio qvare, nigris co-
lori-
(c) Pod. ooh Probft. Nils Idmans aihandl. om Finfka och Grachiika Sprakens gemenlkap pag. ¥) - il.
Digitized by Google
PER
P I E'
69
loribus dcpingitur, nam alias format fe in angelum lucis 2. Cor. II: 14. Hädän är Finnarnes talefätt: tTlufic, fuin petfde: Denfam-
me fom Svenlkarnes Loke och Midgards - orm , hvarmed medel-gu- den Thor fhiddej hos Lapparne den Gud, fom var uphofvet til det onda. Probft. D. Nils Idman loc. cit. p. 35. deriverar Perke- le ai ’A7r«f0K«As<r, rcdi experientiam non habens, Decori ignarus, inrptusj men nog ivungit. Härdragit är ock, at förcge, det Per- kele vore dcn märkelige Sergelmer , fom blifvit räknad ibiand Gu- dar, hvilken , eftor Eddas upgift , värit en Jotnner , namnkunnig af visdom och kallad H/n frode Jotun , at hvilken Odin den äl- dre lärt regerings- och krigs - vetenlkapen ; men hvilken hän fedcr- mera med fit anhang drifvit ifran fäte och land. Se Schönings */- bändi, om Tids Regering i den gl. Nordifka hifi. p. 105. Detta nphäfver ordet perkeles derivation af 'ATrr/fcxaAeo- — dock fäga finnarna, i anfeende til Bergelmer , ftHd Cll ^ietfcUm foiljlit — ttitfaä fuin pevfele, illflug - - men naturligen härilammar det af fvart, lom är lika til uttal och betydelfe, emcdan ock en fadan idee än i dag ätlbljer fjelfva namnet. Se Piru, Hijfi —
Peri -SORIA, En af Loubeatars 9 ftygga föner — - En af ThufTar eller Cycloper —s Enögda bellarj fmidde viggar ät Thor eller Ukko och Ilmarinen .
PesuAN KANGAS, En flenhögd i pavola af Sijkajoki Socken i Öfterbotn , där jag d. 16 Sept. 1783 nedraferadc 4 llenhögar ; det är en ften - rundel , liknande en gamreal Ikants eller Iälle, Linnat , med 2 portar pä en ganlka brant högd, midt uti lag och flät utan llenar, men omkring murad af grillein Tor hända en Kalmifto . Se Linnat , Linna kangas , Kaleva.
PlEHINGIN- WUORET — Eergs-rygg i S. O. ifran Landsvägen | ut iiriin Fiehingi by i Salo Socken. Där Ikola än fynas tecken til rum och 4 fl. portar. De äio forfla landt - känningar för feglande ifran Brabcjlad. .
Santta Pietari, rädde til ormens fcdfel — Se Juutas. St. Pehr äberopas ofta i troll-runor, i anledning ai flera iäfvitha fago om hans vandel med fin näiiare. Sudane Ruaor iiöxa til medel-äldern for Reiomutions • tiden. f*:
Digitized by Google
7°‘ P I R P I M
Pimento & Pimentola, Se Pirulainen.
PlNNEUS, filius Tapionis, aliis , Pimeys ,
Piru, djefvulen. Perkele; agerar ock fnicd; fmider peliifotts nilar ioni Loke. 1 1 *
Piru pijitf tafeo, 3fd piili J tafoo,
otrmeitnjjd, $cifa „Uo fuliuico * ,
Siman ifunamuufja;
Hans geiiilLc aro Ruho och Rotupa fanit Peri/okia. Finnarnes taleiatt, -iUlmca pcvfdc cl. piru, ger tilkänna, at luu uingicks iom imeä niccl < iden och df,t glodande jiirnet.
Roffxus iager, at Ryffarue dyrkat en Gin], under namu af Pe . run, d. n de löi eli äh under en maas bild, hai lande en elJhet iicn i handen, hvih.en tii heder de undcrhöllo iräirdiet en brinnande eld af ekträd.
For det atorda P/rzr, tyckeshafva nägon gemenikap med Gneki- ikä ordet 7ruf) ignis , eld, de n Perferne dyrkade iom enGudfSui- ms), och den 1' uiika, Piru törftod iig pä < Id-ns krait i äsfian, tf. ioni lmcd, fluter FoQ Jdman p. SF. loc. cit. at elden i Hedeiido- nien oliivit hallen for Gud, och dyrkad under nanmet Piru. El- dens dyrkan i Norden päitär Scböning i iin afhandl. o, n Tids Re- geung x den gamla Nordilka hiil. p. Iu5.
Pirulainen, En ond ande af mindre flaget — Fans unge, Ung ocb ftrjlracklig, i Runorne. Louieatars Son. <BiruMincn nitfd
poifd/ l^affaft ?ulifeit feinnin, faarejja nimittJm.i{j4 * # jtem
au hvad 10,11 var af Pirus Mgi, kallas Pirulainen , hin onde. pakj Se Paholainen. Deis tilliäll var i
Pimento eller Pimentola, pohjan perd, ultima Thule : ytter- iia morkret, dels i afgnmden, dels i Noiden vid Novaja Zembla och Turja (Norrigc). J
Uffo Curjöjla tuloO/
SSftieä pitfd pimeittolafta, $<tynnd faptd, tdpnnd jddtd,
en Ijoufun fa&feefhi, puolta tcifla pohve» pddfld, fp(t4
i. e.
Digitized by Google
P I T
PÖH
7i
p. r. &cufun perfaujcilta ifrän Sdpnnd &pptd, tdpnnd jddtd— byxliiiningcn ) Se Turja &l Tuli poika.
Denna länga m an ifiSn Pimentoja, anropas ock fom Hojjlagare , dä häftfoten ilintat :
$uli poifa Pot?jalaj!a,
Uro£ uuDefta ,
PitfA mice pimcnbolafla , $uo tulla tut>iif>rclcDU'i , ©uuni iviI)Fc fainalcjja, Siuta ftjjcli feldgd;
Sföind nucta anelemaan, Siima mitffonen minulleri/
Sföind nucta tanti&teifin; ?i.(ld liuta liufa&tanna, $djtd falroo fatfennunna; $dt)dn f öin o fafroattcle, $äl)dn liittpd liljca,
£lli)g tuurille mdnnp, eilpö roifmoillen tviruoo * * *
La eldcn fans i yllttanjdrivi , fcdan flera notvarp blifvit dragne, kom ock en Jlark Otter ihan Pimendola - *
$uli tnleö pimcnbolcfta, <2Bii(emd^dn roiffeldftl,
SJJieö tarffa tCopiolafta, SRautaljlitta ruffaffitta,
3cfa refofeift turotta, ^Bantuitta mateifitta * *
I Pimendola imiddes äfven troli- pilar, fom -voro dödelige Peft- fkott.
9>cifa lufiti pohjan maahan, pieni Ptmcn&olahan, huolia tecttdmdtydn, S&afamcita roalmiftoniafyan ,
Slmbu mieliä afetti, r\ul?o nuclia tafci,
Tlcmba jotifta jdnnittddpi * *
Se Pohjola,
PlT KäTNEN , Et Vkkos tilnamn. Len längc, flore, hedcrlige, an- fenlige, majeftätlige Ukko — ■ at betekna Guds nugt i älkan och betyga vöidnad lör honom. Urdet förekomnicr i Einlka Bibeln.
POHJOLA, yttcrfta Norden, bcfkrifves lafom en mörk och förlärlig ort. Tartaius & ultima Thule — Se Pimcndola , Pirulainen och Tuli poika . ^
Pohjolan -EjmÄNdS, bide god och ord, alt efter nyeker och behag; en ai Nordens mägtigaita Her/karinnor ; kunde bade hje-i- pa och ftjclpa, hota och Ikada j anropas dädöre o! a. Hennes r-anin var Louhiut^r cller Loubeatur, Lomatar , Lmebctar cller Louhi. • Pohjan-
1
Digitized by Coogle
PÖH P U ?ir
Pohjat? -EoKfcO, Loaut huftru, en Skogs-gumm- \ No- Jan §511, fom fkulle fltaffa Renar och Elgar i vipp-fnaran: hade m bla uuutef;
6>ini roiitta (Stiffo i* <bddret fclfclcf)tnn;.ait ,
5>atte juonet ittoj:<ninf).in , Äpmm feifckjjtamaan * * »
^oiffi ^o^jolar» joetta,
Nämligen för Rendjuret. Pohjolan Emäntä , den fararaa, Nor» dens värdinna — Se Loubiatar.
POHJOLAN IMPI el. N city j en fpotfk, fräck men kättjefull mö — • föraktade, fom Penelope, friare: men af kättjebad kaftide lig i haf- Tet, för at fvalka fin hella j hon blef där radd af Meri - Turja s och födde 9 iöner, utbölingar och arge bofvar - - ibland dem Pak- kanen > Rijfi, Puhuri , Hyyttö, Mdntykoin>n - - Runan om henna fäger :
©pntf Heitv Pol?iolaf5a, ^oF ei fuojtu fulfjfltflljiti ,
3fmbi fplmdfid fpl^fvit, SJlieUp nucpijn Ijprciin * * *
Norden s mö, hvilken , fafom ganfka kali af fig, upmanades, at fvalka brännfär och eldlkador:
Stoufe neitonen 9?otojta, <2Buotcf>ilDa (jpifen pojjatt, Sidiftn pojjcm Sappeajta,
tffied roijtmft n>ifafta, -£)ame»enjt pallon alba Se Meri - Turfat.
Stat up ihan den däfviga dälden, Ifrän din rimmiga ions barnläng. Iirin Iidan af din Öltliga (evärdeli* ga) Son,
Drag din manteau ifcän kölden, Din kjortel undan froiten.
POHJOLAN -ORTS, En af Nordens Pegafer, fom var fä finäll fet, at vatten hölts pä hans rygg, hvarmed brännfär fvalkadcs. S» Hiilitdr,
Pohjolan- POTKA. (Se Piru & Pimento) En af Bores föner, fom dräpte Kme ( jtumo ) och gaf honoin lä djupa far , at ali Rym- thurfa flägten drunknade i blodet — Se jtumo — F me.
Puhuri, Köldens Fader: PaEfaneti puhurin poifa, §alwi poifa ■^yybdroincn ; kaUas la, for det man bläter i naivan och är itel ®iu iuigren } alus Pv
Digitized by Google
P U • P PYH ~ 73 /
PuPULT, ideni: ^affancil Pupillin poifa — eljeft en hare. £a tän- deme Ikaldra at köld , fäges Jaffaa puputin* pupuil cUcr iÄnerctl faalia —
Puna -Parta, arifes för Txonis Son och eldrns värd-ande.
Puna parta ?uene» poifa $ufumf£a pu^toi-ga,
Äirmift Stilifcn fitnuu, SBSaaitcijja roolfcifa * * Se Piru.
©äfedifc» f<Spmw;ttcli ,
PuSKUT cller Kirouxet , kallas dc bannor och fvordomar , livar- mcd troll fyfleliatta iig, at förgöra folk och boikap , da de i ra- feri gnisfla med tänderne , och uphetfa mörkfehs andar. En trän- fjuka eiler annat ondt, loin de tilbringat Iin oviin. Af tamma ilag ,
Ioni GStberncs Scidur eiler kokningar, hvarmed dcn Fintke troll- konan Hulda ora liivet bragtc den SvenJke ltoimngen IV ani and t efter Sturlesons berättelfe.
Pyh& Forfs, i Ulo elf, 3 gamla mil lang; fä fvär och ftrid, aC man med bät därigcnom cj kan komina upp, utan nödgas de, ioni med bät vilja ifrän Ulo til Cajana, för berörde fbris fvärighet fkull, Aapa Iina bätar och foror mil öfver land. Et lax-patu lfälle är uti Pyhä forfs i Muhos, fom ännu kallas Trattila —
Se Trattila , Ulo under ordet Uhri paikat. Se et gammalt Mfcr. af 1705 af Erik Jacohfon Frosterus, Pncp. & Pafior in Kemi — Anmarkningar öfver Ulo Socken af Norra Häradet uti Ufter* botns Höfaingedöme.
PyH& -MA A, utom kyrkgärden andre vidtkeppelige oflerftällen —
Se Uhri paikat. Än är den omenfldiga ofeden här i fvang , at rifva och farga likj afhämta de krafiigalle Annileter, panaceer och medicamenter ifrän kyrkogärdarne j eiler ock taga dadan troll- poflor, at Ikada menniflyor och kreaturj gä ora nätterne i kyrkaa och rädfräga de döda; dä trollet Ikall kläda iig in albis, eiler mefshaka och gi pä altaret, upmana Kejjujet , eiler de ia kallade kyrk-fpöken, at förfölja tjufvar, eiler ovänner, cller befria en fvagfint, fom tros plägas af elfvar eiler detta följe m. m. Se Hi- fit ■ kannot. Ehuru detta later otroligt, i värt fä kallade bogt up~
■ k ijft*
Digitized by Google
74 Q W E
lyfia tidehvarf , fär jag dock efter AlTeflor Saedenborgs exempel iäga , at alt dctta har jag ex auditis & vifis J & cum Sacelluno in Wöro olni , Turneo , Kelata rcfero.
Q\VENA- Ström: Uumen Amazoniini, vid^Cajana i Öfterbotn, kai» lad af Finnarne Ämmän - kofki ; ttrid och fafelig, där ingcn än lei- vande kunnat nedfara, eller liiga upfore. Bryter af de ftörfta fu- ruftockar i et ögnableck i iit bradbranta fall, fom pinnor eller pärttor.
Qwenland — Cajana Län i Öfierbotn. Et gammalt fate för de tappra amazoner och fkölde - mö jor. 1 Konung Erik IX eller den Heliges tid 1150 underlagd med det öirige Finland Sveriges Krona.
Erien s Jncobi FROsfERUs, ConreElor Scbolct ZJ hai fis , poftea Paftor Prcepofitus in Pudasjärvi , tandem Prcepofi tf Paflor in K ie mi ) Ikrifver om detta land d. 14 Sept. 1705 i Iina Breves cbfervationes ad Antiquitates OJhobotnicas JpcQantes , pag. jö* j, pä lbljande fätt:
"Emedan nu Finland med Öfterbotn var medelft denne Konung *'Eriks vapn lagd under Sveriges Krona, fä har detta landet den "tiden blifvit kallat Cajania eller Cajana, Cajnun maa , fom det "ännu af de Savolaxifke kallas, och bemärker uti det Finlka Sprä* "ket fä myeket fom Herecundus , pudicus, tuchtig, ä Finlka (Sij- 'Vollinen') Cainulainen; ty Ofterbotnifke invänare hafva altid ifrän "fordne tider betedt fig uti deras handtering, huus och uingänge * "fedigare och tuchtigare, än de fom boo uti Sawolandj renligare "och eljeft i myeket annat vijlt fig tjenftachtige emot de refande "och vägfarande: härtil kan detta lämpas, at Hans Kongi, Maj:tt ” Konung Carl IX, i Öfterbotn har lätit i fin Kongi. Titul inflyta "dc Cajaners Konung , Konung Erik har lätit öraxt igenom Bi- "Ikopen Sand Henrik fortplanta den Chrifteliga Religionen här i "landet,' at förfamlingen af vift folks antal inrätta, fä at allaredan "170 ähr therefter uti Konung Magni tid (fom är vorden kallad ”Smek) hafver i öfterbotn värit nägra Paftorater, fom K) ani , "Sabiä Och andra Sochnar, hvilket kan bevilas af larama Konungs "hrei daterat Stockholm A;o Chrifti 1355 pä Wahrfrudags nativita»
Digitized by Google
RAD
RAM
75
dereft defle orden flä: IPij Magnus med Guds nide , Sveri- "ges och Noriges Konung, och Hemming med fauinia näde Bilkop *’i Älx) , hei fom Eder Kyrkio- Prälter i Sabla , Kjemi, och andra " Socbnar i ÖJierbotn &c. — Häraf fpörjes, at den Chriftliga läran “langt förut hade lörkafrat fig, för än iaininc Konung Magnus re- "gerade , hvarföre ock denne Bilkopcn Hemming i Abo är dcn 22, "uti hvilkens tid Förfainlingarne halva haft Iina Kyrko - Präfter och "riffe intrader til Präftes ohi tijonde &c. fom Kongi, bref nännare 'utvijfar: ibland della gamle Sabla och Kjemi Förlämlingar räknas •‘ock billigt Pedersöre och Gamle- C/trleby, Nerpis , Muflafaari ’’tned Storkyro, ibland de äldita, varandes fördenfkull undran värdt, "at man in til thenne dag icke nagot annat document har kunnat •‘frambringa af de äldfta Förfamlingars Handlingar förutan detta "Kongi. Brefvets Copia, hvaraf fuller för 80 el. 60 ihr fedan be- ''rättas originalet värit til finnandes i Calajoki, mcn nu icke mera "ka n framtees, tnindre, at man latt nan.n pä dem, fom the tider- "na värit Paftores uti de 350 ähr, nemligen ifrän 1335 intil 1500^ •'da man befinner nagra fäfom 1525 Michael , Pailor i Kalajoki , *1558 Canutus Paltor i Jjä , Petrus Simonis i Sab/o, 1558 Tbo- ’mat Lungonis Paftor i Limingi , 1568 jfacobus Sigfrid i Kyrö, "1546 Petrus Andra Paftor i Muftaläari, 1558 Efcbillus i Kjemi , ” - - - &c. Utaf theflfe Faftorum Fullmachter, utgifne af Konung "Gustaf I. och Erik XIV. linnes ännu Copier i behäld - - - &c.
RADIEN, Lapparnes fa kallade Öfverhimmdfke Gud — Grtccis Kf«- Iciioo , viribus potcns — fanuiia loin Ilmarinen. . Radier , ehum högft uppc i Stjernhiinmclen , är nagot ringare än Panet, fom Ikall ncdlärda andan til mennilkjo- foftret i moderlifVct och lefve- rera den Maderakka i händer — Se Rariet och Maderakka. ,
Radier uptager de dada til fig , när de efter döden en läng tid halva värit i de dödas landj Se Tuonela.
RAHKOI, Et fpöke, fom de gamle Tarvafter tiodde förmörka Ma- nan. Se Kuumat.
Rampa, född af Laukaat ar , fom blef hafvandc af väder — väre* arg fkyttc; fköt dödciiga pelllkott. Ruhot brodcr, cller en af de 9
K 2 Sy-
Digitized by Google
R -A U
76 R A N
Svfkon, fom Lomebetar P>ddt\ Piru var dcras Fader. DeSvenfkars Thor ar en , bekarit för Iina llygga iöttcrj hade en fot med 4 itygg* täv o eli den andte »led fetai iädanc , livilken var flyggare.
Ä'ven kan Rampa fättas i bredd tncd IV tlint, fom fyllt de gam- la lagor med tina konfter. En krympling,) gjorde fig ett hamn af fjäclrar, bvarmed lian flög ifrän fit fdngfle.
RanA-NETDA , En af de Lapplka Gudamagter, fom bo myeket högt uppe i Stjerne - himmeitä. Räder öfver de fjäll, fom
förlt oni vären grönlka, ocli gifvcr nytt gräs til Renens föda. Om vären göra Lapparne offer til henna , pa det Renen matte komina i tid til gräs-gängj kan jämföras med Finnames Etelatar , Sven- fkarnes Fröjja eller Frigga, Romarenas Flora. En Gudimia, fom fkulle utdela ikönhet och gynna kärleken.
Det är under Fröjjas namn, fom man vördat jorden, pä hvilkcn vi bygga och af hvars ymnoga qvcd vi alla näras.
Rariet» En ibland de fornänitta Lapfke Gudar, fom aro allerhögft uppe i Stjern-himnielen. Somlige iäga, at haa är alleftädes närva- rande, loiulige ickej dock föritä de ej den fanna Guden med Rariet.
Raunt, Ukkos gcnul,4ika roed Jupiters Juno. En af Carcllka af- gudamagter i fordnu Hedenhös, hvarom Bilkop Agricola oid och riin ly da;
' 3a quin feivd ft>(n>6 fplnoettijn / ©illoin Ufonmalja juotiin, (dracks fkäl eller minne, Thor til heder, fom teknades med hanv xnar - merket) ,
©iifjcn (»netin Ufon toacfn, liivin Kinttu ufon nain! Wrjfp, 9*tn toopui pifa että affa. 3alofit ufot pcfjjafti pärjft),
©intä paljo (jäpje ftcUe teetin, ©e ftjö annoi ilman ja tvoen tulon, t *
Äitiin fefä avitin ette nextin. Se Ukko.
E11 Gudinna dyrkad vid vär*utfädet, hos Gneker Pe/uvii, kalla-
* des Gudinnan Juno. Suidas. Njord och Freijer fingo äfven den aran efter döden, at deras minne dracks, och blefvo med dyrkan ihogkomne, at göra ärs-grödan ymnig och det allmänna lefvemet fridtamt. • - R^u*
Digitized by Google
R Ä N
R A U
Tl
RAUTA MULLAN MÄKI, En hög backe imellän Sijkajoki Socken och Salo i Öilerbotn, \ mil ifrän Korfu gäftgifvare - gard och i fjer- dedel ifrän Sorkailen fuo at Pattijoki, flraxt vid Landsvägen, dä* aro 6 a 8 il- lapphögar, och märken til fordna tiders järn-fmält- ning och hyttor. v
Rauta REHKI eller Rauta Rekki , En Jämets Gud, fom bchedras med Guld-hjclm — ÄulM filpi —
Se fPuolangoinen & Ruojuatar. (Ferri genius, aureo fcuto tn- fignis). Hän anropas vid järnfkador;
■Hauta Hcftfi, fulta filpi, SBajtm fp&nt^ni fplMf,
5tc muQ«n iftt fotoin&o, <3Bannottcle ttaijtcani.
*2Bannoroafa cl. rcanffa nxtjejrtft,
Sedän beikrilves Myrjärnets uphof:
£tp<S$ filloln fuuri ollut, fuuri etfdö pitni,
€t fotoin foviafaita,
Äuitiö fas$ fucfta fotf«tti()in, QBeteldfld
®JBci ftnua Slaifta rauffa,
Sfauta rauffa folto Fuona, $en&o pÄtodHincn,] polfaft ttfi paljoa,
Sapfefi tifjoa tp6td,
?ufe tp6ft lunttmafoan, 'äSifafi parantamaan.
RäjJ&NNES, en updiktad ond andej anfägs för vSllande til bam- tränfjukan (atrophia): JKijft pojfa 5Kijj<nfc&«n, SXijjttltt^tn HJjjentt# ben * # * Se Rijfi,
Rund&im&KI, Förlla och äldfla Bifkops - latet i Finland. Uppä Päf- ven Alexander lii; s bref foro Hertig Gutorm och Arch. Bifkop Stephan til Finland och lade Bifkops -fate i Rändämäki. — ÖRN- hjelm Hifi. Eccl. p. 491.
K. Erich XIII 1453 inrättade Rdfftting, där Bifkopen i Äbo med nagra af Eom-Capitlct och en Rikfens Rady fom reprxfenterado Kommgcn, höllo Konungens Dom.
Bifkopames värdighet var fa ftor, at de hade 40 vapendragare ifrän Öfterlandia eller Penningin. Se Konting Albrecht* bref 1366 til Äbo Bilkopen Hemming. Om Bifkop Magnus Olat Tavaft be- lättas, at hän hade Kouungflig refpeä af Adcl och Qfrälie, hvar-
K 3 för e
Digitized by Google
R I S
T9 Rl J
före hän ock kunde bäda upp folk , at dämpa et upror i Satacunda vid. Gyllenstolpe in Dcfcr. Saeogotb. L, F. C. XL
Randämäki har värit dcn förfta Chriltna Kyrka i Finland- Bi- fkop Johan var dcn 8: de och fidita Bifkop i Randämäki, de boddc pä landet häldre än i Staden för Hedningarnas öfverfall och raferi, fom de fruktade före. Bifkop Magnus, fom var en född Finne, flyttade lorit til Äbo 1500.
Mot norr ifrän Rändämäki kyrka, at höger ifran Landsvagen, Sr et berg, fom tjent til borg och fäile. Innom äkergärdet, at vänfter, är en grop, där vatnet 2 gängor om höften torkas, för än vintem kommer, och kallas där pä orten Söpccttcit fyauta — dem jag Ijelf befäg 1766.
! f '
Rijjennes — Se Riifi Se Ra jj annit.
RlJSI, En bamliuka, troddes vara Rijjcntebes eiler Räjj autelet alföda — • Skullc brännas och utrotas , med dcn eld, fom Ilmari- nen och JF a in im 6 inett blänkte fran luften — - NB. at ele&ricera bam torde ock ej vara oäfvet; emedan llera led- och trän - fjukor botas raed eleäricitcts - kulan. — I troll-Runor heter det härom;
3(fi tulta Solia poltan SKiijen fuuta,
2B4l4^ptti FD^titÄmöittcn * * äijien foammafta hajotan —
RlSTI Kannot och Petäjät, helgade eller korffade ltubbar och trän, tallar. At fädane värit af älder i myeken helgd och högakt- njng fes af Päfven Gregorit IX bref 1228 til Biikop Thomas i Aho , om deras aflkaffande. Hans Capcllan iVilbelm lick ock hei» den traäen genom öppet bref dat. i JVou/is 1254.
Sadane belige lunder och trdn nedhögg klockaren PSbl Lydi- käinen vid pals är 1656 i Kuopio i Savolax. Se Aho Tidning, fSr är 1772. N:o 14. fid, 3.
RlSTIN P&IWä, Korsmeflan, da fahus - väggarne och koerna kors- fades och en helgad ften utbars i fkogen, under mänga löjliga cercmoaier: denne dag eller d. 15 Sept. är Tavalt-länningarncs, i Hattula och där omkring, ärs-högtid än i dag efter llutad (körd och inbärgoing — Se hFuodea aika jaijet , Kekri, Uk kelin päivä.
Riti-
f
Digitized by Google
R I T R O T 79
RlTIKAINEN, F.n orm-patron. Orraen kallas rinta fök
ti, 2ti)iEaifen <tyjan«inifea&
Ro M K N TOLA , En öhyggelig fkog. Se Hongat ar , där Kati plan- terade iuru-träo. £onfa puu tXonuntolajfa. i. e. <£>pDdn*raäa}ta — Se Kati,
RoNGOTEUS, gynnade Räg-fkörden. En CareHk afgud efter JVe- xionii och Wiborg(ka Bifkopens Agritolx upgift, Pajyetr el. töyryt ©eco-, grani aut hordei Deus, Fennice: SHufitO hos Fin-
narne än vanligt talefdtt — Se Pellon pekko. Svenfkame dyrkade Niord, en berömlig Konungj dels minne draks, Efter dödendyr- kad, at befrämja ärsväxten.
RostiOF, En finfk Kung; blef fä högaktad af Svenlkame, at de efter döden gäfvo honom Gudommelig heder. Joh. Magnus Lii* I. C. 10.
Rex Fenniae Rofiiopbui, qui CXXV. annos ante natum Chrifturn fioruit, dcleäatus fuit regni ftii mediterraneis. d. ä. hän bodde up i landetj ty hafs - flranden var ofakrare för Sjö-röfvare.
RotA, Lapparne Rod am an , Grekernas och Romarenas Proferpina , Finnarnes Tuoni och Manalan Matti. Har fitt tilhall mycket djupt neder i jorden i fitt
ROTAIMO, hvart de pcribner komma, fom icke lefvat efter defas Gudars vilja. De fom aro i Jabmiaimo komma til Rudien , fedan de hafva värit där en tid j men de fom komma til
RoTALANDA, Hippa icke därifrin, men pinas där fom i helfvetef. Til Kota hafva Lapparne oftrat och därlökt hjelp, när ingen hjelp kunde väntas hos de andre Gudar. Lapparne hafva fönnit, at Ä>- ta kommer med Ijukdomar och plagar ut jnenndkjan och renen , di de intet annat räd funnit, än at de hafva köpt dena ifrän fig med offer; dock hafva de icke gärna otfrat til henna pä det gemena vis : utan nedfatt en död hätt , at Rota pä honom IkuUe rida bort Iran dera. SttiENius. Se Hiijtn hevonen.
* r *• * i v» • -* • -
(Rujo,
Digitized by Goo<jle
R U H
R U S
«o
Ruho» Loubeatars Soa, fmidde pilar och pcftfkott. Den famme fom Svenfkarnes EgiU ; en fnäll bogfpännare; Iköt fogeln i flykten.
Hubo joufta jännittää, TUmpa tauteja pitää, ampu pcrifcfia * ** v. Piru , pimento! a. Hau var en obäklig Refe, ai de 9 onda fo- fter, loin defs inoder i en nedkomft framfödde.
glffa pottia tefcepi, ähellä treft FiivcSä,
(Saunan (autain pttädä, ‘JJjci Kubo, teinen J\ampa,
$ottt poifoa p&ejeän, .Soimaa perinen fofia » *
Delta Noin. propr. Rubo fins i gamla handlkrefne domar utaf ären 1378» 1391, 159?, 1400 och 1417, lä at det värit länge i bruk.
RuOJUATAR , n. pr. fam. En järnets foilcr-ir.odcr} niiflan fannna iom tEttolangoinen.
Ruostehetar, famma fom Ruojuatar, Nautti SvtioffefKttdtiä, d. ä. järnet af Raft - flägtct.
RuOTUSWUlNEN , En af Juutafes döttrar. En helfvetes furie med ormar kring hufvudet. v. Panut ar , lik Göthernes Gandel. En ai de undcrjordilka plägo-andar, plägar de olalla fkuggor..
Ruskon -KIWI, En Rä-ften, i Muhos Socken, Hvarom Probften Erik Jacobs/ on Frosterus i fitt Mfcr. af 1705. Breves obferua » tiones ad Antiquitates Oftrobotnicas fpe&antes p. j. Jirifver:
" öfterbotn , fom i Hedendomen är förit bebodd af Läppä me, "hvilka värit fkattlkyldige til Finika Regemenlcrne jämte Ryflar och "de Svenika eller Helfmgiike Föreftändare, bcvifes af de mänga "namn , fom Lapparne efter fit alträde läinna mäft, fedan de längre "fig i Norden begifvit, fedan landet cultlvera begyntesj fäfom "Lappfjerds Socken, Lappo Soeken, Lapinoja i Ca/ajoki Socken, " Lappi by i Sijkajoki , Lappiniemi by i Limingi . Lappen har ”ock rodt efter Lax i Uhlea Socken och I Turcka holmen, det de "äldfta bönder af fina förfdder hördt hafva; men fedan de Firdka "Regenters Rcgemente ändades, hvilkets gränfor alt hit til norden •fig utfträckt hafva, fom den ftora Rdmarks - Jicnen utvijfar, fom "i d»g iicaes 3 alnar bred, läng ocb hög, 4 mihl iirin Uhleä llad,
Öiter
Digitized by Google
R U T SAA
8r
"ftfter-Norr belägen j Uleä Socken och Muhos by, kallas aflands- Tolket Rujlon kipi, därpä litinos uthuggit dcn Svenfka Cronan , "JRyjfens kors och Lappcns bammar, hvilka niurken nu mera ej iä "grant kuuna igenkännas , men iör nagra tider värit heh iynlige.
Rutia, Norge. 9Cutian»$UnbUtit, Norrfke fjällcn. Aliis Rujja.
RuTTAN koski, tunturin tafa»a; En ltrid forfs i Norrige. Tor hända härincd ibrltäs Malfirimmen , emedan Ruuan närnuer hnfs jfjälar och fund.
tuenne tungen pois turmiot Jvuriuit fijtefyen forcaljan, «£>aunMn juuren rankille, ccljcn pt;r(i6i)6ii punoi jm ; 3^rn puut tyrnin tuloa at, •jbirnn f)dpc()fn menerodt, tili lottoein (anfcaivat; juonnetun tipuja fiifMn,
tuenne »ahooja »alitan/ ©el»il(e meren felille, Ulapoille anteille,
2afel>i!lc laiturille/
@e ftnun ctcf>df rrtepi, 95itran faurcas faimeatrf, €tfa finne fuu fuumeiaf, ©M finne pdi»Ä paifta. <
Rutian MERI, Norrfke kufterne, Ishafvct, dadan Norrlkenet (chafina Eoteale ; Se Pontoppidans Noriges nat hifi. Befkr .) tros komina ; finname kalla Norrlkenet eller lyisman Intian el. 2\ujjat1 pilli et , el. Vernon * tulet. Rujja — Panuna fom Rutian meri .
RutIMO, Et llort Skogs - ppöke , fom formörkade Marian; Ijdffafl 3\urimo rajjan, opillaan pditodn peitti, lannallaan Puun f ef>iui * *
Rutto, Pellen ; fir fri Ikjuts til Norrige — Se Ilijden hevonen .
SaariS, Et gammalt Kunga-fate i Finland, hvaraf lämningar än- nu fynes; i IVirmo Socken fordna Fir.lka Kursgars Hof och Säte. Et fchytifkt nanm är Saar , Ser eller Sir, fom än bmkas; betyder mägtig, llor, och fiämmer öfver ns m-d det Latinlka orde-t Cxfar eller Aefar, hvarmed de gamla Hetrufcer beteknat ali tings Hcrre och Skapare. Eiter Götherne är Saragoffa nännit. Sara f en och
Saarnat, Saarmader en flor och myndig man. Härfaar , Iidrjir och RyiPames Saar eller Czaar.
L
I Eng-
*
Digitized by Google
85
SAA
S A I
I England och Frankrike hetcr Konungen Sir. Turkiika för- nämfte Miniftern Vifir , aldeles fom väre gamle Göther i fine forn- lägor och lten-krönikor kallat dem, fom i härfärder och eljelt vä- rit dcras anforarc, Vifir.
Ordet Saar finnes i orternes namn i Finland. Saar ^ Oliin faari% Hermevfaari , Mujlajaari , Pietarfaari. Sjelfva Finland hetcr Suo- menfaari , Finfka Hcrradömet el. Stor - För/lendömet , det ena NB. af alla 3 Stor - Förftendbmmen i hela Europa. Omkring Aio har altfä värit [edes Imperii Fennici — vid. Dijfert. de S:to Henrico p. 53. Cancell. R. ocb Pr of. Ai.goth Scarins IVecko - Tidning, fub Tit. Saar Lovis den Tartarifke nation, fom niimner fig Ze- . remisfer , af Finfka orden Saar och mies , hännän — Efter Sai. Biblioth. A1T. Brenners bref p. 107 til Bilkop D, Er. Benzelius hafva de ock hos fig mänga ordafätt och fjclfva ordet Jumala ur Finlkan behällit.
1646 d. 20 Aug. blef detta Saar is med HelgS Ladugard i Bjer- mo med defs undcrhafvande bönder, fom utgöra en fkatt af 2491 Dal. ärligcn under titel af IVafaburgs Greffkap, gifvit at Grefven och Bilk. Guftaf GuJlafsfonj men 1681 d. 12 Jan. äterföll den ä-
- . ter til Kronau.
SaiWO, En Lapfk öfverjordifk Gud. Zce@oi} Baccho confecrata loca. SuiDAS
Sai\VOGWELLE, (. Bergfilk ) fom bevarar Lapfke Noidens lif, när hän fkall begifva fig til Jaimiaimo , antingen til at hämta nägon af fin flägt, fäder eller moder upp igcn, fom fkall vara Rcn-vak- tare, 1,2, 3, 4 är och längre, eller at hämta en fjuk mennilkjas f]äl upp igen. Se Jabmiaimo. — Siuenius.
Sai\VO-LODDE, Bergsfä, fom vifar väg, hvareft Noider aktar at refa, och noiden brukar Saizpo ■ ladde til at antafta andra monni- fkjor och Noider , när dc äio vrede. Siuenius. Se Saiipogivelle och Saiwo - ferva.
SAIWO - NETDES, Bergs -qvinnor, fom med deras faixvo- kiatfe (bergs - vatn) inviga och ltyrka noider, da de Ikola i iirid mot hvarandia och förlöka Iin ftyrka. Saiwa-
r
Digitized by Google
S A I
SAM
83
SAIWA - OLMAT , Bergs - Gudar hos Lapparne, tjente Noidar , cl- ler dem fom i Noiderfkap värit flitige, och fig dem tilköpt mot an- dre Noidar, DelTe Satrvo • olrnai gifva räd, uti ätlkilliga fvärjg- heter, bäde uti fÖmn och eljclt. Sidenius
SaiWO - SERVA. En Bergs -Ren, fom Lapparne fätta mot andra Noidars Sairvoferva , hvilka härdcliga ftängas med hvarandra: den lapp, fom äger den Rcn, fom milter hornet eller hufvudet , blifvcr ljuk och undcr tiden dör — i detta följe räknas ock Sairvolodde.
SALARläNTTT, En Finlk ftark Otter. Befkrifves af Finnarne fö* priivoi ja »dfercä', rijFi , »atfin päälleen ojtvallinen mies, d. ä. en braf ftark, frifk, och öiver iig ypperlig, iörträilelig kari. R.
SALO, Den äldfta Kyrka i ÖJierbotn. Sablo Kyrkan, fom hälles fö re vara den föröa och äldila i hela Öllerbotn, hafver följande monumenter, fom där finnes, neinl. l:o Liber Miflalif Papillicus, 2:o Hiitoria Lombardia, 5:o ReVelationes Brigittae uti pergament, 4:o Jungini Maria; bcläte med dubbla dörrar före, af lkönt arbete. 5.o S. Brigitta beläte, med dubbla dörrar före, af lkönt arbete. 6:o S. J6rans beläte. 7.0 St. Petri och Pauli bcläten. 8:o 5 ft. fma bcläten. 9;o Chrilli Crucilix. Probfl . i Kemi Erik Jacobsfon Frosteri brev. obferv, ad antiqv, Oftrobotnicas fpcElantes , af 1705 i Mfcr.
SäRAKKA , En af Lapparnes äfvanjordilka Gudinnor af Finnames Akka eller Zocyqtvv , Bachus infernalis, iödd af Proferpiua , med Pluto famman atlad. Suidas. Sarakka är den förlta Mader-akkas dotter, fom gifver barnet kropp i moderlifvet, när Radier bar nedfänt andan. Sarakka har ock fmärta af bams-börden, lika fom qvinnan, hvilken är fruktfam och hafvande, Dcnna är llitigt til- bedcn af hafvande qviunor — De dricka hennas lkal i bränvin och äta Sarakka gröt, för en god barna-todelfe. Sidenius.
SAmsu , Faunus, en fkogs-planterarc j fädde alla backar, fandmoer och kärr med träd-lrön, fom xvetinon - härkä upplögde. Hau var PeUerrvoifes Son, och tänkte rcdan i Iin tid pä Skogs och villa trans plantering,
L 2 ©ämp»
Digitized by Google
i 4
84 S I G ' S I N
G«mpj$ pci f a PcUemoinei» Suot Fpltrt , Famcroat Fafrooi;
(^>uiF>in 3fdwd) Hocot fplroi, neuft Fcitvut; :Otti roiifid jpirid , SJldet Fplroi, neuft mdntipt;
0«il>t<mid fiemenid , Äplroi Fummut Fuuftfoijci,
£d()ti maita fplrcdmddn, ZUrattgot FataiFcyi * * *
©aloja ti&ittdmddn,
Se fVenuon - härkä.
Sigmund, En Finlk Kung, Hetdrekur , hans Bror, nämnes i A- dalriks och G 6t bild a s afventyr 8 il ok, J% D. p. 430.
SlGTUNA , En by, i Kemi Sockcn i Öilcrbotn, kallad efter Sigtu- na Stadsboer ifrän Sverige j är i förftone bebodd af Svenlkar för filkeriets fkull, hvilket, iäfoni Regale, var St dem bort-arenderadtj fom af gamla iimcmot 200 ars original - documentcr kan bcviias.
Si NERYrO, En Roflands-välne, fom födde Rot-malkarj utan tvif- vel en bla ijäril. Den läfles, at bortfly ifrän Rofland, pä följan* de vis :
©iitenvo ftnini ifdujt, ■ ^ulifttn fulofa menef,
©inmvo ftitun cittdnjt, ^ctaellcn fycinifofja,
futaten tulit fulcfa, SKinun ruefa rtic^oiflanf ,
Reidelle» l)ciniFo|ja, ©p&mdftd tdtd f>pro&d,
Sftinun (jengi fjcinifjini, Äaunijta falroamafla.
hintin vucfa mljoseni,
Finname hade äitiä bcgrepp oni infeäcmes förvahdling ifrän ägg, iarv och puppa tii inlett ellcr flygande fjäxil , längt for Lin- n.*i tid. ,
SlNTSIRKKU, Et heders och fmickrans namn at Skogens Moder (tnc^tdlls fCmuu), lom troddes upamma Björnen in i deu tjocka fkogenj hysfa, gunga, flyra och Iköta honom:
^uuroroittcli, (ijfutteli , ' Vaggade och hylTade pä armarne,
(Björnen)
QBijnnd roilla FtlCtl talona, Som det värit fem ullflagor,
Äuuana pejlaroas fupona, Som 6 iin - kärfvor,
Äirjaroa^t Tfammatiga, I den brokiga, tapezerade, utfirade,
kammaren ,
dfefjdn
Digitized by Google
S I N
S K I
85
5?eMn Fltlt.tfcn ftfriiM/ , Iden dyrbara uptimbringen,
0ifaUÄ 0alon fmibn. I den blälkiftande tjockaile fkogen.
Ilon lhail nu agta fin unge och foflerfon Björn j därföre heter
1 det :
, ©iimfuF?» pcijjdn neiti Du bläfkiftigaikönaNordensrymph
ÄieUÄ® p:j)Cö pciFejanft , Neka bort (förbjud) din fofterion,
€tt«i tuimaan ruljftf / At lian ej mä komilla i fafängan Cför-
gäives),
«f)dpcfcf)«n f>orjiUaftf * * Räka (fnafva) pS lkam - -
S * * -
Sini- Jirkku befluifves efter defs ajuftice , da hon blidkas fä-
lcdes :
fuITan fuurtuaga cllcc Defs här i gyldene läckar, fucnuejja,
fuUan tt>ipeleejja , Hufvudet med gyldcnc flijkar och
bjcfs ,
FuUan F4ärcefj& . Händeme invcaklade i gyldene fvep
(dukar).
Madame Sini- Sirkku (laille ock halla* fiyr pi Björn fä, at lian ej rörde vid Bolkapcnj ty det lietcr äter:
©tm>ftvEFu ^\o^>an neiti Sini.lirkku Nordens mö
^eitÄ fulta peite <cUd, ' Betlick med et gyldene täcke,
M li ta fulta fatte*cUa, Skyl Öfver med gyldene ikygd ,
QBijp® ftfana fitt>utcf , För fram honom lörbi fom et ivin,
^Bpotptd toeDcn f alana/ Vältra honom likt en halslilk frain-
om,
elitte minun omani. Förbi min egendom, cgna hjord.
Sielujen - P&nvä , dagen efter Kekri eller Allhelgona, da Bad> llugu värmes, qvaltar, bad-vatn tilredes för ppfyät» miehet/ dc hc- liga män, fom tros komina, at bada. Den dagen drickes tappert 3 gäs ut pa vifitc i gardarnp, och hotas med uguars och lpislars ned- ftörtande, om ej bränvin gilves. * .
SkiALWA , Fji Finik Kunga-dotter , fom mördade Könung Agnt pä Fitets - tias , fedan kalladt Slgnefit , där nu Stockholm är anlagd.
X L 3 Jgnt
I » * ✓ *
i
Digitized by Coogle
66
S O D
S O I
<
Agne Skjafr Botide var Dags fon och eftertradarc. Hän for myc- kec i härnad och hade ftor tramgang i Finland. Omfider blefhan af fin fednaro gcmäl Skjalfva , Finlka Fortien Froftcs dotter , up- hängd mad en guld-kjdd i et tri pä dcn holmen i Mälaren, där Stockholm mi är. ltVan dcn tiden kallades orten Agnesfit , fom betyder Agnes näs. af Boxin Sv. li. Hifi. Messenii pentato - polis Sw.
Sodan ajat Pohjanmaalla. Stora fejde-tidcr i Öflerbotn. Nog niänga. A:o 1496 brände Ryflen Pohjan perä under Sten Stures regering. 1517 brände hän andra gangen famma traft. 1597 var klubbe-ftrid med Clas Flemming. 1585 upbriinde Ryifen Limitin go kyrka och by, pä 3:dje dag Julj äfven pä famma är i Augu* Iti mänad Ijo kyrka och tog Kyrkoherden Hr. Jacob mcd dcfs folk och flägt til fanga. 1591 biände hän andra gangen Limingä kyrkan. 1714 llod Kytö flaget, hvilken tid intii 1721 kallas ifoit fofcati eli »endjdn »vallan ai f a * * :c.
SOTAKEDOT, Valplatfer, eller faltflags - flällen j flcre fädane äro i Finland, i Fälkänä, i VVillmanltrand, i Storkyrö - - <Scc.
Nykyri , en bonde, hvarefter en gärd uti Muhos ännu kallas, (kali med line anhörige och grannar ena refo fä bemött de ftröfvan- de Ryike partier, under ftora fcjden, at bloden Uutit pä ifen och kyrkan blifvit frälft ifrdn fiendens brand , hvilket fkal vara händt, dä Limingä kyrka af Ryflarne upbrändes är 1591.
Troll hänvifa qvefan, tandvärk och (UU«\Vd(0 til Suurille foti* fefcoille, futt on luutuitiDa lifyca, pumijtcfi, Falrocajteg. —
SOINI eller Sole, En af Kalervot föner: fär det tilnamnet Kalkki (en fkalk). Hän var en ulllpegel i alt iit lefverne ; redan efter föd- flen , dä hän var endalt 5 nätter gammal fparkade hän fönder lit lindeband, hvaraf man förftod, at hän fkiille blifva en god buffej hän utbjöds ock faldes därföre til Carelen ät en fmed, Koyrötyi- nen vid namu, hvarelt hän gjorde flcra fkalck-ilreck: hän antogs förft til barn-ainma, men gräfde ögonen ur barnet, matade det och ät äfven ljelfj dödade det och brände up vaggan, h varoin en gam*. mal Runa figer:
Digitized by Google
S O I
S U K
87
®e fitlfi Köletuan poifa, Körjald?<m faupittiiun,
Ällin cnfin erndfld fpnDpi, ©cpiitlc FdyrStyifelle,
<2BijDeUd meft fimelld, 3tanDifyiinpa lajia fa§otitaVan;
«Öeti fcVra fclmiDijjd, Äaftot lajia, faiit>of jtlmdt,
Äatfaft fapalotvp&nfa ; ©p6tti lajia, f6t 3teffi:
S<ld^tijn Vpmä tuleman, £apf«n tauDiUa tapatti,
ÄenitiVin felpuaman, Ädtfpen tulella polttf.
mpptiVin mittavalle,
Sedän fatte hans husbonde honom at gärdaj da hän uprykte fu- mr til gärdfel och ökn-granar til ftörar, famt vidjade xned ormar: hän fattes til at valla bolkap: hans matmoder bakade honom et bröd, hvari hon lade en ften, däri hän Ikar fin knif fördärfvad, da hän var med bofkapen i väli j hvaraf hän fä nphitfades , at hän kallade Björnar och vargar ihop, at rifva och upilta hela bolkap s- hjorden : af koers ben och oxars hom gjorde hän fig lurar , i hvil* ka hän blälle och dref den nya hjorden, nämligcn Björnar och Vargar, til gärds, hvilka hän ljelf klafvade, och ändteligen up- liitfade björnen, at rifva fin matmoders lär. Sä hämnades Soini det gäck, fom matmodren fpelt med honom: Riinan lager: .
3>oni farfjut faVleiftin, ©uDet rautoihin rafenjt; 9leummclemi f asujaan, ©uftHeljen fuiu puljdi : SKcpdfe Cmdnnen reift :
Se Koleaa , Hijji — Jätit,
karttui farlju FantapddVdn, SXepdifi €mdnndn teiDen.,
©illd fofli piijan palfan, 9laijen naurun paranjt ,
^JaVan roaimen palfan map —
SUKKA - mieli, Afmodirus. En fom ftiftade oenighet imellän äg- " ta folk, la at mannen bar fvarta firunipor; anroptes at iuidra de afvogc linnen til kärlek och biittre inclination:
©uffa mieli mielen fddnbdjd, Du fvartftruinp-ande, fom' ändrar
(innon ,
SJUflEdg tuon mieli Vaut>0, Uphöta med din honings - löta trat
den daiens f inne,
Rautio mieli mielett6mdn, Upmök den vetvilligas hjerta, SlrmuVi acniottcmau., fcnn käieiias, fom är ogin- härd och
obamihertig.
SUM-
Digitized by Google
£S
S U M
T A P
Sumble eller Sumblt, En Finfk Kung , efter hvilken Finland förmenes vara namnd 0ucmen ttlM — .
SuMUS , En flor Sjö i Kyfslaud $ dit furvifes värkarne i fär.
$u'onn«ma (f mm maut au, pitfddit pcrddn,
eumujccn rcejijn pdviiTc; 3ojt <t pvUf« pairoMvtön » *
SvNNYT&R , En Orm-lödcrika.
0iii tuind mi cljcpi fanofin , QSimy.i ivankin mofaift,
Uc^cf>Yjci nciMliiin, duivtud ala pcrdlfd,
30F0 fpptÄ fpu’'!i IppfdiS, $il)iäf4 $ucmif;fo,
Ädrmettvi fä|in pitclifi, papuja poju utetdfd * * *
0pleili(t fynnytdrti * *
Synnyt, Archaeologier öfvcr eldcn, onnen, ften, alla trun j läfes öfver ikador och far af vidfkcplige — Sadanc aro Tulen- fyoty — Se Alocn- järvi — Kiven ■ fynty — Se Kimmo — Madon Janat cl. Karmeen ■ /ynty — Se Juutas — &c.
Syöj&t&r , n. pr. f<rm. naara* piru — puoli pirua. Et halft troll. En af Anthropophagerne , grym och ftor kött-äierika. Se Miehen fyöpd.
Ödlan kallas defs bröft-brifk — ©ydjdttäretl rinta ffclff * * JC. Af Syöjät ars fpott växte tomt-ormen — ©p6jdtdr mcc«Uct1 ftjlfi * * * * JC- anfes äfven f jr en Sfenarnes patronella — jfjroj fumilOJI fommon poifa, ©yijdttdrm fpdmmen fprjd * * *
Tapio, En Skogs-Gud, under hvilkens flyrfel alla fkogs-djur ftä$ hän har magt, at gilva dem i Jägaiens händer, och fläppa dem därut. Var Gud öfvcr Jagt - redlkap. Agricola.
Tapio och Tapion WAIMO , En Skogs - Gudinna, den Jägare anronade om villebräd.- Hennes hedcrs-titel är mäti , £uo CocE# Cupion f traimo.
Tapiot ar — «ffioimo tarffa, fuuri fulfoin gmuu, du noga agt- giivaade Skogs-värdmna, du ltora Fjäder-Fäuas nioder. Ttem:
tTTeQÄn
Digitized by Google
T A P
)
89
lYtcfjntt f£utFo, 3cunte Fanea f * drcf harör, foglar och fmärre djur i gillcr , flakor och fnaro.\
tnielue tftehtolan CmdnDd, Capiolan CarFFa neito, 9BcDd riiflaifta refiä, 5Vm>aroifta taluttcle,
,5t'oht>en fulDa langojanf.
Pu gcxla, gunniga,Skogs*värdinna, Löfikogens agtiamma Mö ,
Drag en rik el. lyld fläda af pelit eri , Jjed an dina (katter,
Ät minä vippfnaror af mesilng, fotn blänka ioni guld.
Tapio, ofta fjelfva Skogcn ; Björn däri är i Norden Herre och Kung öfvcr djuren. litleras i Runor: iFulOitncn 2>umngae> £a* piCll fainalofa. d. ä. En Konung och Herre lör alla andra Ikogs- djur här i Norden, refiderar i den dyftra (kogen. Björn fär ock det namnet Obtoinen — v. Ohto & Ukkonen.
Tapio , fjeltva Skogs-Rän , blir ock för defs älder och vördfam- ma ikägg hedrad med det namnet Ukko, da Björn och harar vmet# tdtt Fapeet) af honom anhälles. Om harar heter:
2(nna ItFFo uuhtafi , - $uun>n>oö ilman tutifiiraata,
änna pjnahat oraanfl * * * ^Baromata ncaaputtele * * *
UEFo Mainen funingag,
Tapio Iknlle ock. bdkydda bofkapen för Björnen och andra (ko- gens villdjur:
«Slehdn (me&dn) Fulfainen Funingatf, ^mbdri nenän npferJn (npFerän), £TCel?än -«oippa halliparta, avuin ej pihlaja pitäne,
*j)ane panta pihlajainen, 9?ijn fd rautanen rafenna * * *
At Tapio läfvades en tupp til offer — ZUlFFo ftttulle, FliFFo faifellt fpldlle, och i flutet af troll* Runor ftär ofia dtufFo! dfuffu ! likfom Sotrates pä Iin dödsllund bad otfra en tupp ät Hullos-Gu- den /Efculapius.
Tapiola, Löfikog; Tapios trygga hemvift in i tjockafte Ikogen — Se Mebtola.
Itern, Jagt och Skogs-Gudinnan Diana. Titleras:
Tapiolan $arFFa roafmo, Yletän (Ehtofa emdntd * * 3o$ ldh«t» mind metdllen,
M
.£)eti mehtä inieltpF&Jn •» * SÖlicUp mejjan miehihimma, i^cfluö tnejjdn foirihimma.
Tara-
Digitized by Google
T A R
T O N
90
TARANIS, dc Scythers Högfta Gud — tör hända Taurione , Diana, culta a 7 auris Scythiae populis. Scidas.
Ta KAN Ukko, gift mcd Taranis — En Lappfk och Finfk Öfver- Gnd. Finnes i inlcriptioncrna , hvilka än finnas i Dalmaticn fanit vid Heilbron i Schwaben — -
Tl A KK A, in plurali Tiukat , fordom Diar eller Präfter; förklarade Gudarnas vilja; foreftodo afguda-tjenlien och voro tillika folkien» domare; nu kallas klockare och ringare kyrkjo-betjening, fä i Ryfsland fom Norra dclcn af Öflerbotn, Tiakar.
Tietäjät, Se Indomiehet , Noider , Myrrysmiebet.
TlERMES, En Lappfk öfver-gud, fom rädde öfver äfkan, thordön, rcgnboge, famt niennifkjors halla, lif och död — - Graekernes Ef- f/r,<r , Mercurius, Am Deus Hermes, famofisfimus hic fere
per orbeni Deus, cui varias tribuebant ethnici funftiones — är i lika rang med Biegfolmai (.och Tbordcn , Lapfker Luft-gud'); rä- der öfver väder och vind, öfver haivet och vatnet. Har fatt of- fer, pii det hän fkulle nedlägga haffens florm. Sidenius. Kan jant- iöras med ^Eolus, Neptunus och Finnarnes Ilmarinen.
Tijtty, En ödlans ftamfadcr — 3^ Sijttp djjpn poifd.
TONTTU, En hus -gud, Lar, gick och rnftade i en gärd ora nät- teinä; var af mänga flag; Jyrva Tonttu bar hem fkylar och ökte fädes - bingen. Raha -Tonttu, famma fcrm Kr otti — Pafka- Tonttu drog gödfel til gards — Hän fkulle hvar morgon ta et gröt-fat med lmör-öga och flere rätter; hölts i mycken heder; Ficks pä et befynnerligt fätt til gärds ; Den fom ville hafva honom borde Pälknatten taga et par märr-ranckor om halfen och gä om- kring kyrkan 9 gfuigor — - da tomten mötte honom, och frägade, hvad vil du ha? Om hän dä i fin häpcnhct fade, pafkaa , göd- ning; fä fick hän ock til öfverflöd, fä at alt ölVerflödade af den varan. — - Sade hän ock pengar, fpanmal: fä hämtade Tontteu
alt; därföre ock ordftäfvet är, däralt är i öfverflöd, i&ontfll f|l> U on, tonttu fantfla — Tomten mätte hara ät bonom.
Tont-
Digitized by Coogle
T O U
TUL
9i
Tonttu , Hushällnings - guden, Graecis; ©<w?, ©a>*L Mcrcu- rius — Suidas.
ToLKO-LElpä, Et ftort bröd, fom bakas i Julii mänad. Vkko , äikan ellcr Thor, til lieders; raen bryces ej, utan lörvaras i iädes- bingon tils värlaningei» följande ar, och da mcd viila caeremonier utdcles gäidsfolket at äta af.
J OK DEN (Thordön), Lapparae fruklade den, fom en Gud, fom of- tali blifver vred och flär ftora lfycken af borgen, nedfäller trän och fiär ia och menuiikjor ihjäl: ty äfkan buldrar ofta i Lappmar- Ktn för de höga (jällen ikull. När hän i fin vrede lätit höra iig i luften, halva de hiivat houom olfer, hvilket de ockiä Ivailit — SlDEMUS.
Summa fom Finnarnes Ukko och Ilmarinen , Se Tiermet.
TORNIO, Staden i IVäfter - Nonland , kommer fiire i Runor, fäfom en ort hvadan (kinn-varor las. — Af Räf-fängare heter det on» Räfven :
$trin on ttictn tCormojla, 3$n pelmcn forftumtd,
kappeliin SMpielafta, Alitin roAntdnän pitujjrt.
$oaatani en feoffa foaamit,
Det är: mod trätor hiuntad frän Torncä , mcd fli id ifrän Tapio- la — Min faifar har fätt den frän kriget, da hän var fin fader knäs hög, fä läng loin modrens llända — ■
— It. famma med 1'mes land (nti Umcä"', där RimthufTame berät- tes hafva blifvit dränkte j Yme Jättens blod. Se Junto.
TuiSKO, En Finik Kung. item de Teutoners, cller ganda Tyfkars.
1 Deras bygd — Tuijhuland, Tui/ku , Fennica wox — Sv. Urvä- der. £ulce fuin ftuiffu — on fe 2uij?un lutynpt —
i
Tulen SYNTY, oid, fom läfcs i troll-Rtmor öfver brännfär och eldikador, om eldens uphdf. Aichxologia ignis — Se sJIoen Järvi.
Tuli poika Pohjolainen, En kali btifc ifrän Norden, fom fkall fläeka elden och förtaga d.*fs iveda, anropaspa detta lättct:
M 2 €uli
Digitized by Google